Isobel Hadley-Kamptz

Våra digitala liv är hotade

Publicerad
Uppdaterad
"Vi vinner oavsett hur det går."
Det sade Peter Sunde, en av de åtalade bakom The Pirate Bay, på en presskonferens förra söndagen.
I snäv mening har han förmodligen rätt. PR-effekten för The Pirate Bays varumärke är oskattbar, och fälls de blir de ikoner för generationer. Fildelningen kommer knappast att påverkas alls.
Men det finns ett annat "vi". Ett vi - Internet, vi - mänskligheten. Och vi riskerar att förlora det mesta.
Det handlar inte enbart om rättegången.
Nyligen blev det klart att socialdemokraterna på onsdag kommer rösta för Ipred och under våren kommer regeringen både lägga fram den reviderade FRA-lagen och datalagringsdirektivet.
Med dem kommer staten att ha total information om allas digitala liv.
I pipeline i EU finns Medina-rapporten, som vill kunna stänga av människor från Internet och Ipred2, som bland annat kommer straffa anstiftan till upphovsrättsintrång med näringsförbud.
Om det betyder att Expressen får lägga ner om jag skriver om fildelningens betydelse för kulturutvecklingen är oklart. Kanske skulle det krävas att jag aktivt uppmanade till kopiering.

Vi har precis
levt i ett decennium av oöverträffad frihet. Den digitala revolution som pågått och pågår får 1968 att framstå som ett bridgeparty.
Kanske är det just därför som någon som Jan Guillou viftar undan nätet och påstår att den enda sanningen är möjlig i det han kallar riktiga medier. Nu är han del i den makt som hotas och därför försöker han låtsas som om ingenting förändras.
Men nätet är en enda ständigt pågående konversation där hierarkierna i sanning brutits ned.
Det handlar om en teknisk och mänsklig utveckling där det ena sporrar det andra i oändliga feedback-loopar.
Det som gör detta möjligt är dels internets själva struktur, dels den anda av frihet och nyfikenhet som präglar nätet.
Båda dessa grundförutsättningar hotas nu.
Det TPB-rättegången egentligen handlar om är om det i sig är olagligt att länka till saker som eventuellt är olagligt.
Skall man som länkande part ha ansvar för det material som finns på andra sidan länken, och i så fall i hur många led?
Om TPB är olagligt så är själva Internet olagligt. Internet bygger på länkandet, på sammankopplandet.
Man länkar sitt arbete och sin kreativitet till andras och summan blir större än delarna.
Det är inte en miljö där tanken att varje idé bör hållas åtskild från andra, skyddad i en liten guldbur låst med upphovsrätt och patent, är särskilt stark.
I sammanhanget är det dock fullt logiskt att franska underhållningsgiganten Vivendi kräver stopp för utbyggnaden av bandbredd.
Nu får det vara nog.
Alltihop används ändå bara av pirater.

Om länken är marken så är frihetsandan luften på nätet. Och den hotas direkt av alla integritetskränkande lagar.
Redan ser vi hur människor i Tyskland med deras FRA-lag avstår från att exempelvis kontakta psykologer och själavårdare via nätet.
Man vill inte få sina svagheter dokumenterade och lagrade av staten.
Samma sak kommer så småningom gälla även diskussioner om upphovsrätt, kopiering, multipliering. Straffen är så potentiellt drakoniska att människor kommer att dra sig för att ens riskera att delta.
Det är precis vad upphovsrättsindustrin vill. Men det är förödande för samhället. Vi får ett tystnadens klimat.
Kanske lever vi vårt -68. Men -68 var också året när Richard Milhouse Nixon blev president genom att kanalisera den lille mannens hat mot dem som var bättre rustade än han för framtiden.
Historien går igen på alldeles för många sätt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag