Isobel Hadley-Kamptz

Döda inte nätet

Publicerad
Uppdaterad
På tisdag röstar EU-parlamentet om telekompaketet. Bland många kloka förslag finns delar som kan döda internet.
Många har skrivit om den risken. Det farligaste är att internetoperatörerna ska bli ansvariga för det människor gör på nätet. Om vi laddar ner teveserier, ägnar oss åt uppvigling, köper sprit från Ukraina eller spelar på illegala spelsajter kan alltså Tele2 eller Comhem få ta ansvaret.
För att kunna göra det ska de filtrera bland de sajter kunderna har tillgång till. De ska också stänga av användare som går in på förbjudna sidor.
Privata företag ska alltså ägna sig åt censur och brottsbekämpning. Alltihop långt från det vi vanligen kallar rättssäkerhet.
De ska också få filtrera nätet utifrån rent kommersiella skäl och exempelvis blockera helt legala tjänster som konkurrerar med något i företagskoncernen.

Europaparlamentet sade med bred majoritet nej till det här i höstas. Svenska parlamentariker som moderaten Christofer Fjellner och vänsterpartisten Eva-Britt Svensson drev i stället på för de numera berömda tilläggen 138 och 166.
138 kräver domstolsbeslut innan någon kan stängas av från nätet (i ursprungsförslaget räckte det med exempelvis bara misstänkt fildelning). 166 är bredare och försvarar det fria öppna nätet som vi känner det utifrån användarens rätt till yttrandefrihet och personlig integritet.
Eftersom parlamentet är EU:s enda demokratiskt valda instans skulle man kunna tro att det betydde något. Då vet man dock inte hur EU fungerar.
Frankrikes president Nicolas Sarkozy brydde sig nämligen inte ett dugg. Han har starka vänskapsband till upphovsrättslobbyn och ville stoppa det där vildvuxna oreglerade internetet. Därför har förslagen kommit tillbaka.
Den svenska regeringen har också avfärdat tanken på medborgerliga interneträttigheter, trots engagemanget från borgerliga EU-parlamentariker. Så sent som i förrgår förnekade infrastrukturminister Åsa Torstensson på Expressen Sidan 4 att något i telekompaketet skulle kunna hota det fria nätet. Man undrar om hon alls läst eller förstått förslagen.
Vissa menar att regeringens katastrofala hantering av frågan berott på ren inkompetens. Andra möjliga förklaringar är sympati med upphovsrättsindustrin eller lojalitet med EU-maskineriet.
I de kompromissförslag som förhandlats fram finns nu varken 138 eller 166 längre med. Vi är alltså tillbaka i Sarkozys svettiga innerficka.
Det finns dock en chans att slippa ur den. Citizen Rights Amendment definierar internet som en medborgerlig arena och oss som fria att använda den. Den stöds av de gröna, vänstern, junilistan och av många liberaler.
Genom EU-maskinens odemokratiska tricksande riskerar dock den texten att ställas mot telekompaketet som helhet. Då måste parlamentarikerna rösta ner hela lagen för att hävda ett fritt rättssäkert internet. Det kommer de knappast att våga.
Vi får då ett kabeltv-internet. Operatörerna bestämmer vilka sajter vi får gå in på och om vi är missnöjda får vi försöka byta operatör (och hoppas att någon erbjuder det vi vill ha).
Även om man bara ser det ekonomiskt är det vansinne. Hur ska nya välståndsskapande it-tjänster kunna tas fram om kunderna bara har tillgång till det som redan finns på en operatörslista?
Demokratiskt är det ännu värre. Den nya breda offentligheten, där alla människor för första gången i historien har möjlighet att använda sin yttrandefrihet, snöps.
Cynikern i mig inser förstås att det är precis vad många vill.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida