Hans tal där i Oslo gjorde det visserligen tydligt varför en hel värld gladdes när han vann valet. Ändå illustrerar hans utmärkelse vilket genuint tragiskt decennium vi nu håller på att lämna. Det räcker numera för en amerikansk president att med charmig baryton vara emot tortyr och för Genèvekonventionen för att röra folk till tårar.
För 00-talet började inte på riktigt förrän 11 september 2001. Ännu har det tyvärr inte slutat.
Kriget mot terrorismen, som över allting annat präglat de senaste nio åren, har inte tagit kål på just terrorismen. I övrigt är dock offren månghövdade, mänskligt och idémässigt. Obamas pris antyder något litet om hur vi sänkt våra förväntningar på västerländska demokratier, ja på västerländska frihetliga värden i allmänhet.
Det finns goda skäl till denna skepsis. Inte bara i USA. Det vi kallar medborgerliga rättigheter väger allt lättare även i Europa. Med hänvisning till terrorism och allmän säkerhet har det gått att få igenom nästan vad som helst.
Den massiva övervakningsapparat västvärlden tvingat på sina befolkningar anses visserligen inte särskilt effektiv mot just terrorism men motiveras ändå utifrån denna. Rädslan, för terror, ungdomsvåld, kulturkrockar, har tillåtits dominera så starkt att det viktigaste för politikerna har varit att verka som om de arbetar för trygghet, snarare än att faktiskt göra det. Till nästan vilket pris som helst.
I Danmark infördes inför klimattoppmötet den så kallade lymmellagen, som låter polisen fängsla människor i upp till tolv timmar helt utan anledning. Den gör det också olagligt att bara befinna sig i närheten av oroligheter, oavsett om man bara råkar passera förbi eller aktivt deltar. Den danska polisen hade förresten redan innan rätt att inom vissa områden stoppa människor för visitering utan att uppge skäl.
Många har upprörts över Schweiz minaretförbud, som kommer göra landet till den första demokratin med islamofobi inskrivet i lagen. Mindre har det skrivits om att EU-medlemmen Irland i somras lagstiftade mot hädelse, ett brott som nu kan ge upp till 250 000 kronor i böter, om "en ansenlig mängd personer" känner sig kränkta å sin religions vägnar.
I Sverige skickade regeringen i förra veckan en ny antiterrorlag till lagrådet, som kommer göra det olagligt också för den som uppmanar eller, som det står "försöker förleda" till terrorism. Exakt vad detta innebär är oklart, det är en skärpning av lagar från 2001 och 2003, då begreppet terrorism lämnades relativt odefinierat.
Det är förstås också redan i dag förbjudet att direkt uppmana till grova brott, det kallas stämpling, anstiftan eller uppvigling, men den nya lagen blir bredare och fluffigare och kan inkludera även rena åsikter.
Utan att på något sätt försvara terrorism eller människor som hetsar andra att begå terrordåd, eller för all del våldsamt upplopp, är allt det här ytterst demokratiskt problematiskt.
Steg för steg snävar vi in språket, världen, politiken. De goda syftena, att uppnå säkerhet, att skydda människor från allehanda kränkningar, blir det auktoritäras bästa förevändning.
Vi förlorar oss själva när vi kompromissar med de ideal vi vill försvara, sade Obama i torsdags. Jag önskar att det inte kändes så fåfängt, ja fånigt, att hoppas på att det vi kallar den fria världen skulle leva upp till det.