Isobel Hadley-Kamptz

Fettskatt kan göra oss feta

Publicerad
Uppdaterad
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) kom i förra veckan med en rapport om problemen med övervikt och vad man kan göra åt dem.
I denna diskuteras bland ökad motion i skolan och bättre cykelvägar också en särskild fettskatt. Den senare skall bland annat bidra till att förändra "normerna i samhället".
Det är närmast rörande. Här har hela det underhållnings- och utseendeindustriella komplexet lagt ner åtskilliga miljarder på att prångla ut budskapet att smalt är vackert, att normen är att vara smal, och så har det ändå enligt ESO inte fungerat.
En svensk punktskatt däremot, då skulle det hända grejer!
Dumheten slutar dock inte där. För rapportekonomerna tycks intressant nog helt ha missat den oerhörda omsvängning som skett på senare år i synen på fett. Vi vet numera rätt väl att fett inte är särskilt farligt (utom transfetter), åtskilliga studier visar att det är svårast att gå ner i vikt genom att dra ner på fettet medan så kallade fettdieter, där man minskar på kolhydraterna i stället, tycks ha god effekt.

Den tanke som refereras i ESO-rapporten, att man skulle kunna minska skatten på nyckelhålsmärkt bröd och flingor och höja den på fett, skulle alltså sannolikt öka risken för övervikt i befolkningen.
Det har tagit mycket lång tid för västvärldens hälsomyndigheter att ta till sig det här, trots forskningsresultaten. Det är inte särskilt svårt att förstå. I många decennier nu har dessa moralens och viktens väktare uppmanat oss att minska på fettet, vilket naturligt givit ökat intag av kolhydrater - något måste man ju äta.
Livsmedelsindustrin har ersatt fettet med socker i fettsnåla färdigprodukter, helt rimligt då samhället sett fettet som den stora hälsoboven.
Miljoner människor har hållit sig till light-keso, en produkt som inte bara är en kulinarisk kränkning, den kan också utmärkt väl ha lett till ökad överätning och i förlängningen övervikt.

Sannolikt har dessa råd lett till både stort lidande och död. Människor som följt uppmaningarna har haft svårare att hålla vikten, åtskilliga har blivit tjocka just för att de ätit frukostflingor snarare än smör, många av dessa har fått hjärtinfarkter och andra sjukdomar som följer av viss övervikt.
Statens råd har gjort oss sjuka. Det är klart att det är svårt för de ansvariga myndigheterna att ta till sig.
Människor i allmänhet tycks dock ha tagit till sig de nya rönen. Fettkonsumtionen ökar kontinuerligt, svenskarna äter exempelvis 25 procent mer smör i dag än för tio år sedan. Under samma tid har den tidigare viktökningen stannat av och svenska barn är i dag smalare än på länge.

ESO-rapporten illustrerar därmed i all sin klantighet en grundläggande invändning mot all sorts folkuppfostran.
Kunskapen om världen är aldrig total, inte ens på Folkhälsoinstitutet. Om man lägger pengar och energi på att få folk att ändra sitt beteende, kan det ibland leda till ännu högre skador än innan.
Ju mer makt man har över andra, desto värre resultat ger både ondska och okunskap. Det är absolut inget argument mot bra cykelbanor, något som borde vara en självklarhet. Kanske kan det dock stämma i bäcken en liten aning när självutnämnda experter vill använda statsmakten för att styra ditt liv åt fel håll.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag