Oppositionen kallar sjukförsäkringens rehabiliteringskedja med bestämda tidsgränser för "stupstock". Allianspolitiker har börjat kalla den en "trampolin".
I denna debatt finns litet rum för nyanser.
Nu i maj har det emellertid kommit siffror på vad som hände med de nästan 18000 personer som utförsäkrades under årets första 40 dagar. Och bilden är - nyanserad.
3200 omfattas fortfarande av sjukförsäkringen; de har fått förlängd sjukpenning eller förtidspension.
Knappt 2000 valde att inte anmäla sig till arbetsförmedlingen. Hälften av dem har nu lön som huvudsaklig inkomst, vilket är en oväntat god nyhet. Bara två procent har socialbidrag som huvudsaklig inkomst.
Varför anmälde de sig då inte till arbetsförmedlingen? De vanligaste svaren är dålig hälsa och "behöver inte". Knappt fem procent svarade att de inte förstod att - eller varför - de skulle anmäla sig. En påminnelse om hur långt bort ifrån samhällsdebatten, och samhället, många sjukskrivna kan befinna sig.
De flesta, nästan 13000, anmälde sig dock till arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen. Av dem deltar nästan 7 000 i program med aktivitetsstöd, 605 söker jobb och 1704 jobbar.
Är det ett bra eller dåligt resultat? Att knappt 3000 jobbar av 18000 utförsäkrade jobbar låter ju inte lysande. Å andra sidan har dessa människor varit sjukskrivna eller fått sjukpension under mycket lång tid. De står långt ifrån arbetsmarknaden och det är lågkonjunktur.
På individnivå finns förstås både vinnare, förlorare - och nyanser där emellan.
En av dem som nu jobbar, en man med reumatism, intervjuades i tv-nyheterna i onsdags. Han var lycklig över att äntligen "få jobba". Han har bara väntat på att slippa vara sjukskriven. En vinnare.
I Ekot på torsdagen intervjuades en kvinna som tvingats avbryta arbetslivsintroduktionen. Hon orkade inte, och nu har hon ansökt om en ny sjukperiod. Det kan man göra efter 87 dagar. Men kvinnan såg ändå tiden på Arbetsförmedlingen som ljus: "Jag fick kontakt med folk som hjälpt mig," säger hon. Hon kände sig "synliggjord". Hon har fått "råd och stöd", "mött människor", arbetsterapeut, psykolog och handläggare.
För henne blev rehabkedjan varken stupstock eller trampolin. Men just bron mellan försäkringskassans "sjukorienterade" värld och arbetsförmedlingens "friskorienterade" värld - den är bra. Mycket bra. Och tidsgränser behövs för att de flestas väg ska ledas mot den bron.
Det inser nog även Socialdemokraterna, sina bloddrypande liknelser till trots.