Ann-Marie Begler, gd för Försäkringskassan har inte bara bekymmer med sjuktalen utan också med it-knaset i fuskkontrollen. Foto: BERTIL ERICSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ann-Marie Begler, gd för Försäkringskassan har inte bara bekymmer med sjuktalen utan också med it-knaset i fuskkontrollen. Foto: BERTIL ERICSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Inte igen! Det måste bli slut på it-haverierna

Publicerad

Myndigheternas usla it-hantering gör att det rinner i väg både hemliga uppgifter och miljarder. Det är läge för en it-utbildning inriktad på upphandling. 

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Försäkringskassan har betalat ut runt en halv miljard kronor i assistentersättning utan kontroll, avslöjar DN. Det beror på det nya it-systemet, designat just för öka kontrollen av utbetalningar av assistansersättning. 

Det nya antifusksystemet, som började användas i slutet av maj, gjorde felprioriteringar. Utbetalningar blev inte gjorda. När felet upptäcktes väntade 8 000 företag på sina pengar, företag som kan få problem att betala ut löner. 

Plan B sattes i verket. Man kollade bara att räkningens avsändare inte var svartlistad på grund av tidigare fusk, inte om antalet rapporterade timmar var rimligt. När Försäkringskassan väl får ordning på det nya it-systemet ska det göras efterhandskontroller och företag som fått för stor ersättning krävas på återbetalning.

Det är då rakt inte den första it-missen i offentlig sektor eller ens på Försäkringskassan. För drygt tio år sedan var myndighetens dyra och odugliga it-upphandling en följetong i medierna. 

Poliserna galet stressade av nu skrotat system

De mest sorglustiga historierna kom poliserna med. Poliserna i yttre tjänst skulle direkt skriva rapporter på plats via dator och därmed få mer tid att vistas ute bland folk. Första upplagan av systemet Pust, för 100 miljoner funkade, men det byttes ut mot Pust Siebel, för 85 miljoner kronor.

Stressnivån hos poliskåren gick i taket. En rapport om olovlig körning som man tidigare pillat ihop på några minuter kunde ta fyra timmar, eller flera dagar för att systemet hängde sig och var användarovänligt. Efter något år las det ner.

Försvarets nya it-system skulle kosta strax över två miljarder kronor. Notan hamnade på 3,3 miljarder innan det var färdigt.

Allt det bleknar i jämförelse mot Transportstyrelsens upphandling där säkerhetsklassade uppgifter skickades för behandling utomlands, av icke säkerhetskontrollerad personal. Vilka dyra skyddsåtgärder andra myndigheter, till exempel Försvarsmakten och Säpo, har behövt vidta på grund av detta lagstridiga slafs lär vi aldrig få veta.

Transportstyrelsens haveri avslöjar usel krisinsikt i regeringen

Haveriet på Transportstyrelsen med åtföljande haveri inom regeringskansliet där statssekreterare inte informerade varandra och sina ministrar och ingen sa ett knyst till statsminister Stefan Löfven förrän i sista stund måste utredas grundligt. Krismedvetenheten inom regeringskansliet får inte vara så samhällsfarligt låg.

Men staten måste också agera framåtsyftande, så att vi slipper så många illa utförda offentliga it-upphandlingar. De kostar stora skattepengar, de innebär säkerhetsrisker och gör personalen galet frustrerad.

En tänkbar åtgärd vore att något universitet inriktar ett civilingenjörsprogram mot just it-upphandling. Att kunna konstruera system är inte samma sak som att kunna bedöma de olika funktioner beställaren bäst behöver.

 

Läs också: 

Myndigheter behöver gå en kurs i anti-naivitet 

IT-attacken är en väckarklocka 

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag