Chockrapport till Gustav Fridolin: Var tredje lärare tycker duktiga elever ska vänta in sina klasskamrater. Foto: Alex LjungdahlChockrapport till Gustav Fridolin: Var tredje lärare tycker duktiga elever ska vänta in sina klasskamrater. Foto: Alex Ljungdahl
Chockrapport till Gustav Fridolin: Var tredje lärare tycker duktiga elever ska vänta in sina klasskamrater.  Foto: Alex Ljungdahl
I skolan ska alla klara samma höjd innan ribban höjs. Om så vore fallet i höjdhopp hade vi aldrig haft Patrik Sjöberg. Foto: BILDBYRÅNI skolan ska alla klara samma höjd innan ribban höjs. Om så vore fallet i höjdhopp hade vi aldrig haft Patrik Sjöberg. Foto: BILDBYRÅN
I skolan ska alla klara samma höjd innan ribban höjs. Om så vore fallet i höjdhopp hade vi aldrig haft Patrik Sjöberg. Foto: BILDBYRÅN

I skolan förväntas alla elever hoppa lika högt

Publicerad

Här har du din verkliga chockrapport, utbildningsminister Gustav Fridolin. Var tredje lärare tycker att duktiga elever ska vänta in sina klasskamrater.

 

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Larmrapporterna om tillståndet i skolan duggar tätt, speciellt så här i början av terminen.

Naturligtvis finns det stora variationer mellan och inom Sveriges 290 kommuner. Allt är inte elände. Men rektorer vittnar om att det aldrig har varit så svårt att rekrytera lärare, att det pågår en huggsexa om behöriga lärare och att många skolor slår nya rekord i antalet obehöriga pedagoger.

Kanske har vi i Sverige utvecklat ett slags immunitet mot alla problembeskrivningar, att det upplevs som ett normaltillstånd. Är det därför den senaste larmrapporten från Skolinspektionen knappt har uppmärksammats?

Rapporten bär den kryptiska titeln "Tematisk analys, utmaningar i undervisningen". Den bygger på tidigare rapporter från myndigheten, skolenkäter, skolgranskningar och vetenskaplig forskning.

Och resultatet?

Att den svenska skolan misslyckas med att stimulera och utmana mer högpresterande elever. Det gäller denna gång inte de särbegåvade och - återigen - inte alla skolor. Men myndigheten konstaterar utifrån sin skolenkät 2015 att en tredjedel av alla niondeklassare upplever att de får för lite av utmanande uppgifter.

I stället för att höja ribban får de högpresterande eleverna ligga och nöta på samma nivå. Fast några gör uppror. "Vissa jobbar vidare ändå, fast egentligen får man inte det", lyder ett elevcitat i rapporten.

Och nu, Gustav Fridolin, till en mycket allvarlig uppgift: Var tredje grundskollärare i enkäten tycker "att det är viktigt att eleverna får vänta in varandra så alla kan gå framåt tillsammans."

Ambitionen om den sammanhållna skolan har fått en tragisk slagsida. Nyfikna och kunskapstörstande barn ska bromsas, medan lärarna ägnar tid och kraft åt att försöka se till att ingen i klassen blir underkänd. För först när alla har kommit över ribban kan den höjas. Tänk om friidrottstränare hade använt sig av motsvarande träningsfilosofi?

Så skapar vi en nation av medelmåttor där elever lämnar grundskola och gymnasium med betydligt lägre kunskaper och färdigheter än vad de egentligen kunde ha haft med sig. Tanken om att undervisningen ska vara individanpassad förblir just en tanke. Det är ett allvarligt svek.

Sveket har också en prislapp för Sverige som kunskapsnation i en konkurrensutsatt värld. Det är också ett skäl till varför vi inte kan låta högpresterande elever underprestera år efter år. Stefan Löfven må sedan tjata hur mycket som helst om att "den svenska skolan ska vara i världsklass". Ty det hjälper föga när var tredje grundskollärare tycker att mer högpresterande elever måste vänta in alla andra.

Vad har Fridolin att säga, mer än de vanliga flosklerna? Medelmåttans pedagogik måste skrotas.

'' Var tredje grundskollärare tycker att eleverna ska vänta in varandra.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag