Begravning av kopter som dödades i bomben i Alexandria på palmsöndagen. Foto: STR / EPA / TTBegravning av kopter som dödades i bomben i Alexandria på palmsöndagen. Foto: STR / EPA / TT
Begravning av kopter som dödades i bomben i Alexandria på palmsöndagen.  Foto: STR / EPA / TT
Foto: ALY FAHIM / EPA / TTFoto: ALY FAHIM / EPA / TT
 Foto: ALY FAHIM / EPA / TT
Foto: ALY FAHIM / EPA / TTFoto: ALY FAHIM / EPA / TT
 Foto: ALY FAHIM / EPA / TT
Påven Tawadros. Foto: AMR NABILPåven Tawadros. Foto: AMR NABIL
Påven Tawadros. Foto: AMR NABIL

I år kan de kristna i Egypten inte fira påsk

Publicerad

IS attacker mot kopterna i Egypten är en påminnelse om att Europa är långt ifrån terrorismens epicentrum.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

För en vanlig svensk innebär påsk en ledig långhelg, påskägg till barnen och familjesammankomster. Så även i år, om än vi firar i terrorns skugga. 

För kristet religiösa svenskar handlar påsken framför allt om Jesu lidande på korset. Det är kristendomens centrala händelse.

Men i Egypten blir det inget påskfirande för de kristna kopterna. Med undantag för påskmässan har firandet ställts in, ty kopterna sörjer sina 45 döda efter sprängdåden i två kyrkor den 9 april, palmsöndagen.

Islamister terroriserar kopterna

Kopterna är Egyptens största kristna grupp. De utgör en tiondel av landets befolkning, brukar man säga. Men andelen tros nu minska eftersom många lämnar Egypten. 

Tillvaron i landet har varit hård sedan 70-talet och den radikala islamismens renässans. Särskilt svårt har kopterna ansatts efter att den förre presidenten, Muhammad Mursi, störtades 2013. Han var lierad med Muslimska brödraskapet och många islamister, i synnerhet salafister, ser kopterna som medskyldiga till Mursis fall. 

De värsta dåden står Islamiska staten för. Den 11 december, på profeten Muhammeds födelsedag, tog IS på sig bombattacken mot den koptiska Markuskatedralen i Kairo, då närmare 30 människor dödades. Det var den värsta attacken mot kristna i Egypten på sex år.

Men palmsöndagens dubbelattack, som IS har tagit på sig, var än mer bestialisk. Explosionerna i Tanta och Alexandria kostade 45 människor livet. 

Kyrka efter kyrka efter kyrka har förstörts

Påven Tawadros hade firat mässa i Alexandria just före explosionen. Han klarade sig oskadd, men den koptiska minoriteten står under rent existentiell press i Egypten. Redan 2013 kunde man räkna till 47 nedbrända, plundrade och förstörda kyrkor och kloster. Förstörelsen har fortsatt sedan dess. Och det har varit mycket svårt att få bygga nya kyrkorum. Länge krävdes exempelvis presidentens namnteckning. 

Den katolska tidskriften Signum berättar om en präst som fick vänta i 21 år på sitt tillstånd. 

I augusti kom dock en ny lag som ska underlätta kyrkbyggen. Om det blir lättare att få tillstånd i praktiken och om nybyggnationen kan hålla någorlunda jämna steg med islamisternas förstörelse är en annan fråga.

Hos oss i Europa är det de europeiska terrordåden som skapar störst uppmärksamhet. Debattens vågor går höga om hur man ska hantera jihadister som återvänder till Europa efter stridande med IS och andra terrorrörelser i Mellanöstern. Det är ingenting märkligt med det. Men låt oss inte glömma dem som faller offer för den islamistiska terrorn utanför Europas gränser. 

I Mellanöstern är det allra främst muslimer som faller offer för terrorn, men sett till hur relativt få de är har de kristna minoriteterna fått betala ett fruktansvärt högt pris. 

Det med rätta terrorfruktande Europa är trots allt långt borta ifrån terrorismens epicentrum.

 

Läs också:

Ta hoten mot de kristna på allvar 

Skattepengar ska inte gå till extremister 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag