STASIAGENT. Det är hög tid att regeringen bidrar till ökad öppenhet i fråga om svenska medborgares förehavanden under kalla kriget. Till höger den svenska prästen Alexander Radler som e xpressen avslöjade som agent för Stasi. Foto: Magnus Lindkvist
STASIAGENT. Det är hög tid att regeringen bidrar till ökad öppenhet i fråga om svenska medborgares förehavanden under kalla kriget. Till höger den svenska prästen Alexander Radler som e xpressen avslöjade som agent för Stasi. Foto: Magnus Lindkvist

Hög tid att regeringen öppnar Stasi-arkiven

Publicerad

I april i år avslöjade Expressen att den svenska prästen Alexander Radler under 25 år arbetade som agent för den östtyska säkerhetstjänsten Stasi under täcknamnet "Thomas".

Prästen nekade initialt till anklagelserna, men erkände i veckan efter att ytterligare fakta tillkommit som styrkt uppgifterna om hans skuld.

Alexander Radler var inte en agent bland andra. Hans akt i Stasis arkiv visar att han tillhörde elitskiktet av agenter i det forna DDR, och att han under sitt kvartssekel i Stasis tjänst bland annat rapporterade till sin arbetsgivare om Svenska kyrkan.

Stasis övergrepp mot medborgarna var råa och hänsynslösa. Oppositionella internerades och torterades. Agenter angav släkt och vänner. Barn i familjer som befanns skyldiga till ringa förseelser förvägrades studera på universitet.

Svenska regeringen har vid flera tillfällen avvisat propåer om att öppna Säpos arkiv med uppgifter om Stasis misstänkta svenska medarbetare. Men avslöjandet om Alexander Radlers verksamhet i Sverige kommer sannolikt ge ytterligare bränsle till diskussionen.

Sedan lång tid tillbaka pågår ett intensivt arbete med att dokumentera brott begångna av totalitära regimer världen över. Det är av yttersta vikt att också Sverige deltar fullt ut i arbetet.

I paragraf 6 i Europaparlamentets resolution om Europas samvete och totalitära ideologier står följande att läsa angående just tillgången till arkiv:

"Europaparlamentet beklagar att tillgången till handlingar av personlig betydelse eller för vetenskaplig forskning fortfarande är orimligt begränsad i vissa medlemsstater 20 år efter det att de totalitära kommunistregimerna i Central- och Östeuropa föll. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att göra en verklig kraftansträngning för att öppna arkiv, däribland dem som tillhörde de tidigare säkerhets- och underrättelsetjänsterna."

 

Professor Birgitta Almgren har i två böcker förtjänstfullt redogjort för DDR:s arbete mot Sverige under kalla kriget. Hennes redogörelse visar att Stasi lyckades infiltrera vitala delar av den svenska samhällskroppen. Medarbetare fanns bland annat bland journalister, forskare, jurister, lärare och präster.

Alexander Radlers illgärningar lägger ännu en bit till pusslet, och visar återigen att historien om övergreppen i Central- och Östeuropa är också vår historia.

Det är hög tid att regeringen bidrar till ökad öppenhet i fråga om svenska medborgares förehavanden under kalla kriget. Det ligger i såväl allmänhetens intresse, som i de utpekades - som så länge arkiven hålls stängda förvägras möjligheten att försvara sig mot eventuellt falska anklagelser.

Nyckeln till vår gemensamma historia är transparens och öppenhet, inte slutenhet och stängda dörrar.

Öppna arkiven!

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida