Socialdemokraterna anser att en "orättvisechock" har lamslagit landet. Partiet vill korrigera eländet med höjda skatter för de rika. De förmögna måste "också bidra till välfärden", inflikar Mona Sahlin belåtet i varje skattedebatt.
Den rikaste personen i Sverige är H&M-ägaren Stefan Persson. Han är också vår främsta skattebetalare. Förra året landade Perssons nota till skatteverket på 797,4 miljoner kronor. Den svindlande summan må vara svår att föreställa sig. Men man kan lugnt säga att pengarna räcker till en hel del välfärd, Mona Sahlin. Eller måste en miljardär avsäga sig alla tillgångar för att kvalificera sig som bidragande till välfärden?
Med Stefan Perssons skattepengar kan man exempelvis bekosta cirka 1600 platser i äldrevården, eller anställa runt 2000 lärare.
Stefan Persson tycker uppenbarligen att det är häftigt att betala skatt, till skillnad från vissa hårt skatteplanerande kolleger. Men han nöjer sig inte med det. Förra året donerade han 350 miljoner till Karolinska institutet. Andra svenska företagsledare avfärdar välgörenhet med hänvisning till det höga skattetrycket.
H&M-Persson är en hjälte. Mona Sahlin borde hylla honom i stället för att höja hans skatter.
Kontrasten mellan Persson och exempelvis den än mer förmögne Ingvar Kamprad är påfallande. Expressen berättade i går om IKEA:s andra paradgren vid sidan av möbelförsäljning: avancerad skatteplanering. Bolaget ägs formellt av en välgörenhetsstiftelse men det beror inte på att Kamprad, som Persson, är särskilt intresserad av välgörenhet utanpå att bolaget på så sätt undviker skatt. Som privatperson har Kamprad inte betalat skatt i Sverige på decennier. I Schweiz, där han bor sedan 30 år, har han enligt organisationen Bern Declaration lyckats få ner sin skattesats till 0,0006 procent.
Det är en stor ironi att vi skattevurmande svenskar hyllar Ingvar Kamprad som ett nationalhelgon men knappt alls uppmärksammar Stefan Perssons insatser för välfärden.
Självklart har Kamprad gjort enorm nytta i kraft av sitt företagande. Och IKEA drar naturligtvis in enorma skatteintäkter till Sverige i form av företagsskatter, moms och inkomstskatter från de anställda. Men vi behöver fler som Stefan Persson. Fler rika personer som stannar här med sina förmögenheter och hjälper till att bygga upp skolan, vården och omsorgen.
Det är därför Socialdemokraternas stridsrop är så olyckliga. Med deras politiska inriktning mot ständigt hackande på de rika är risken stor att givmilda miljardärer får nog.