Tänk så mycket större nytta pengarna skulle göra om de i stället gick till skolor i utsatta områden, till extra personal, specialpedagoger och generös läxhjälp. Foto: Philippon Joel
Tänk så mycket större nytta pengarna skulle göra om de i stället gick till skolor i utsatta områden, till extra personal, specialpedagoger och generös läxhjälp.  Foto: Philippon Joel

Hellre lärare i skolan än gratis glasögon

Publicerad

Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesman, såg mäkta stolt ut när hon i torsdags avslöjade att barn mellan 8 och 19 år ska få gratis glasögon. (Till yngre barn ger landstingen redan stöd.) Förslaget är V:s baby och ska börja gälla från årsskiftet.

Enligt organisationen Majblomman finns det 10 000 barn i Sverige som lever under så små förhållanden att de inte genast kan få nya glasögon, berättade Andersson. Det är högst beklagligt. Men berättigar det verkligen ett generellt glasögonbidrag?

Den stora majoriteten föräldrar Sverige har mer än väl råd att ge sina barn något så basalt och viktigt som glasögon. De flesta av dessa reagerar nog likt den mamma som intervjuades av P4 Värmland:

"Det är klart att man kan lägga pengar på betydligt roligare saker än något som barnen behöver för att kunna se."

Reformen beräknas kosta 120 miljoner kronor. Det är mycket pengar att strö över Sveriges redan maxtaxande, vabbande, välmående föräldrar för att de ska kunna lägga slantar på "roligare saker". Och reformer som dessa rullas svårligen tillbaka. Däremot kan de genom valfläskandets logik växa: generösare villkor, större bidrag. Dessutom finns det tecken på att det ymniga hängandet över smartphones och paddor gör att barn behöver glasögon i ökande grad.

Alla barn ska kunna se bra. Det är centralt för skolarbetet och viktigt för att barnen ska växa intellektuellt och kreativt, och umgås med sina kamrater på jämlika villkor. Inget barn ska behöva kisa, anstränga ögonen och få ont i huvudet på grund av okorrigerade synfel.

Men bidraget borde vara behovsprövat. Ulla Andersson hävdar att detta skulle "stigmatisera" barnen. Men det är faktiskt inte barnen som går igenom behovsprövningen.

Om Vänsterpartiet får sin vilja igenom kan det komma fler presenter till Sveriges barnfamiljer: i höstens budgetförhandlingar fick man igenom förslaget att alla barn under 18 år ska få den medicin "gratis" som ingår i högkostnadsskyddet.

Redan dag har familjer ett gemensamt högkostnadsskydd för barnen på 2 200 kronor. Dessutom finns det en subventionstrappa: från 1 100 kronor betalar familjen hälften av vad medicinen kostar. De som har socialbidrag kan få medicinen betald.

Denna reform beräknas kosta 410 miljoner kronor. Men även här kan man befara att kostnaderna drar i väg, att föräldrars pillerkrav blir mer intensiva när priset är noll. Och överförskrivning av antibiotika är mycket mer än ett ekonomiskt problem, det är ett hot mot folkhälsan.

Förhoppningsvis fick Vänsterpartiet sin glasögonreform i stället för läkemedelsreformen. I värsta fall kommer 530 miljoner kronor att regna över Sveriges alla barnfamiljer årligen.

Tänk så mycket större nytta de pengarna skulle göra om de i stället gick till skolor i utsatta områden, till extra personal, specialpedagoger, generös läxhjälp. Få saker stigmatiserar ett barn, en människa, så mycket som undermålig utbildning.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag