Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.. Foto: Martina Huber
Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.. Foto: Martina Huber

Hellre låg lön än utanförskap

Publicerad

Den svenska arbetsmarknaden blir alltmer tudelad. För det stora flertalet är det strålande tider med arbetsgivare som skriker efter arbetskraft. Men för dem som tillhör så kallade utsatta grupper syns ingen ljusning.

Under februari månad väntas de utrikes födda för första gången bli en majoritet av de arbetslösa i Sverige. Utvecklingen för denna grupp går i fel riktning, konstaterar man på Arbetsförmedlingen. Och då har ändå inte den rekordstora grupp asylsökande som anlände i höstas dykt upp på Arbetsförmedlingen än. De verkliga bekymren kommer att bli kännbara först om ett eller två år.

Det är alltså bråttom att göra något radikalt åt situationen. Sverige hade redan innan höstens flyktingvåg det största gapet i läsfärdighet mellan inrikes och utrikes födda av alla västländer enligt PIAAC-undersökningen, vuxenmotsvarigheten till Pisa. Det talar för att vi också borde ha betydligt större lönespridning än på andra håll. I stället har vi västvärldens mest sammanpressade löner och dess högsta sysselsättningsgap. Det säger sig självt att det är ohållbart.

 

En lång rad expertinstanser har redan påpekat detta - från Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet till Långtidsutredningen och OECD. I går kom även Sveriges mest namnkunniga professor i nationalekonomi, Lars Calmfors, med ett bidrag i samma riktning. Lägstalönerna måste sänkas väsentligt - till runt 15000 kronor i månaden - för att skapa fler jobb för dem som i dag har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden.

Det är ett förslag med många förtjänster, även om det är mycket svårt att tro att LO frivilligt skulle gå med på att skapa sådana ingångsjobb. En tvingande statlig lag är sannolikt den enda utvägen.

Invändningarna från vänsterhåll är de gamla vanliga: "Det går inte att leva på så låga löner!" Men alternativet till ett låglönejobb är ju inte att få ett jobb med hög lön, utan att leva på bidrag.

 

Ett annat vanligt argument är att det redan finns möjlighet för arbetsgivare att anställa till en låg penning genom olika former av stöd, såsom nystartsjobb och YA-jobb. Det är riktigt. Men den sortens anställningar är byråkratiska, tillfälliga och kan verka stigmatiserande för de jobbsökande. Om arbetsgivaren dessutom tvingas ansvara för utbildning blir tröskeln uppenbart för hög.

Visst behövs även Arbetsförmedlingens olika stödprogram, men de kan inte kompensera för grundläggande systemfel på arbetsmarknaden. Det blir i längden för dyrt och öppnar för fusk och ojuste konkurrens.

"Det är bättre att utbilda de nyanlända", lyder ett tredje argument. Men ett kunskapslyft kommer aldrig ensamt att lösa problemet. Vi kommer att behöva satsa på både utbildning och låglönejobb.

Om inget av argumenten ovan biter, drar vänsterdebattörerna fram det ultimata kortet: "Låglönejobb sliter isär samhället och hotar demokratin". Men om det är något som hotar sammanhållningen i Sverige så är det att acceptera att en växande grupp är hänvisad till en nedbrytande tillvaro i utanförskap.

Det vore mer klädsamt om vänstern erkände som det är: försvaret för blågula löner går före solidariteten med de nyanlända.

 

Läs också:

Fler låglönejobb kan göra vården bättre

Integrationskrisen kräver snabba svar

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida