Danskar är en bunt korkade, alkoholiserade rasister. Dessutom tyder Thomas Vinterbergs film "Festen" på att incest är något av en dansk folksport.
Nej, det var inte så trevligt skrivet. Och inte sant, heller. Danskar består, som alla folkgrupper, av individer med skiftande drag och åsikter. Det finns gott om danskar som är både trevliga och nyktra.
Men, allvarligt, något har slagit ordentligt slint i den danska politiska debatten. Främlingshat och grova tillmälen, liknande de i vår texts inledning, har blivit normala. Och nu vill vissa politiker tydligen exportera en del av sitt hat till Sverige.
Det är inte alls förvånande att Dansk folkeparti blev upprört över TV4:s kloka beslut att bojkotta Sverigedemokraternas valfilm. DF är ett främlingsfientligt parti. Det är inte heller förvånande att DF vill skicka valobservatörer till Sverige. De är rabiata.
Det uppseendeväckande är att höga representanter för regeringspartierna, borgerliga Venstre och De konservative, gör gemensam sak med DF.
Så långt har det alltså gått. Den kulturrasism som Dansk Folkeparti har spottat ur sig i decennier, har utvecklats till en epidemi. Den enda lilla trösten i det aktuella fallet är att den danska oppositionen inte skriker med.
Även i Norge blåser obehagliga vindar. I går beklagade sig Fremskrittspartiets Per Willy Amundsen över svensk "censur" av SD och sa att "en förutsättning för att kalla sig en demokrati är att man har yttrandefrihet".
Våra grannar har inte förstått att TV4 har rätt att fatta egna, publicistiska beslut. TV4-gruppens vd Jan Scherman valde att inte sända SD:s valfilm med hänvisning till att det "i radio- och tv-lagen finns en väldigt tydlig demokratiregel: man får inte uppmana till eller provocera fram hat".
Det är alltså inte regeringen eller någon annan höjdare som har "censurerat" SD. Yttrandefriheten är stor och trygg i Sverige. Dock har friheten begränsningar, som hets mot folkgrupp.
Det är inte första gången danskar klagar över vad de ser som "bristande yttrandefrihet" eller "öppenhet" i Sverige. De tycker inte att vi har den rätta, främlingsfientliga touchen i den offentliga debatten och tror att det beror på att någon eller något censurerar oss. Som om de trodde att främlingshat är ett naturligt tillstånd. Det är det inte.
Sverige har helt enkelt valt en annan väg i det offentliga samtalet. Toleransens och hänsynens väg. De flesta svenskar är, och vill vara, toleranta och öppna för det mångkulturella.
Men av utvecklingen i grannländerna kan vi lära att tolerans inte heller är ett naturligt tillstånd. Tolerans kan erodera.
Om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen ställs både vår humanism och våra demokratiska reflexer på prov. Låt oss hoppas att vi slipper den prövningen. Men om det blir så, kan Danmark - tyvärr - användas som exempel på hur man inte ska hantera en sådan gökunge.