Regeringen lovar miljarder till polisen - efter nästa val. Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURESRegeringen lovar miljarder till polisen - efter nästa val. Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Regeringen lovar miljarder till polisen - efter nästa val.  Foto: (C) Pelle T Nilsson / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
. Men vanvården av polisen i dag kan göra att Löfven förlorar valet 2018. Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN. Men vanvården av polisen i dag kan göra att Löfven förlorar valet 2018. Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN
. Men vanvården av polisen i dag kan göra att Löfven förlorar valet 2018. Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN

Har S gett upp om polisen?

Publicerad

Regeringen lovar miljarder till polisen - efter nästa val. Men vanvården av polisen i dag kan göra att Löfven förlorar valet 2018.

Finansminister Magdalena Andersson (S) och inrikesminister Anders Ygeman (S) bar allvarsamma miner när de höll presskonferens på måndagen. Syftet var att berätta om mer resurser till polisen. Den bild som skulle sättas var att man nu gör en viktig satsning. Det stämmer inte - alls.

Polisen har begärt höjda anslag på 3,9 miljarder kronor för åren 2017-2020. Regeringen erbjuder hälften: två miljarder. Det mesta av detta är förlagt till efter nästa val; tomma löften, således.

Ser man till vad som görs i "realtid", alltså under nästa år, är gapet mellan vad polisen kräver, och vad den får, krokodilliknande. Polisen vill ha 800 miljoner - regeringen ger 100 miljoner.

Andersson och Ygeman motiverar den blygsamma summan bland annat med att polisens kostnader för flyktingmottagande minskar.

Det skulle låta rimligare om polisen var en i grunden solid och väl fungerande organisation vilkens enda utmaning är extraordinära flyktingströmmar. Så är det ju inte.

Polisväsendet är i djupaste kris. Rikspolischefen, Dan Eliasson, har förbrukat sitt förtroende både inåt och utåt. Omorganisationen har skötts inkompetent. Missnöjet är enromt. Åtta av tio poliser funderar på att sluta och antalet unga som ger upp polisyrket har ökat på ett alarmerande sätt.

Polisbristen är redan i dag stor på många håll. Antalet larm som polisen inte har tid att rycka ut på ökar. I Dalarna, exempelvis, uteblev nästan var tionde utryckning i juli därför att utryckningsfordon eller personal saknades. Inte ens vid larm om skottlossning kan man vara säker på att en patrull dyker upp.

Osynlig polis är inget unikt lands- eller glesbygdsfenomen. I Åkersberga utanför Stockholm har kommunen hyrt in väktare för att patrullera gatorna eftersom polisnärvaron har minskat, skrev DN på måndagen.

Polisens redan låga uppklarningsprocent har sjunkit i omorganisationens spår. Högarna av outredda fall växer och mängden fall som går till domstol minskar.

Samtidigt växer det fram områden runtom i landet där brottsligheten griper omkring sig, där blåljus möts av stenkastning och informella maktstrukturer ersätter de demokratiskt beslutade.

Den politiska reaktionen på detta sönderfall borde vara ett krispaket - en tydlig omstart. Dan Eliasson borde avsättas och ersättas med en rikspolischef som förmår att prioritera polisens kärnuppdrag - utreda brott och hålla ordning.

Därtill behövs en miljardsatsning - nu, inte efter valet - för att anställa fler poliser och civila och behålla dem som är kvar. Lönerna måste upp för dem som är i yttre, krävande tjänst och fler poliser måste ut på fältet, bland människorna.

I stället har vi en regering som vägrar inse allvaret och en statsminister som raljerar över folk "som plötsligt bara skriker" om poliskris.

Det är djupt oroväckande.

 

Läs också:

Det får vara slutgullat med Anders Ygeman

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag