Regeringens kommunikation med svenska folket, efter det första självmordsattentatet i Sveriges historia, sköttes på ett minst sagt märkligt sätt.
Det var inte statsministern utan utrikesministern som kom med nyheten, det skedde inte på en presskonferens utan på Twitter och meddelandet var inte på svenska utan på engelska.
Fem minuter efter midnatt, natten till söndag, twittrade Carl Bildt sålunda från sin iPad: "Most worrying attempt at terrorist attack in crowded part of central Stockholm. Failed - but could have been truly catastrophic".
Det skulle dröja drygt tolv timmar innan statsministern talade till folket.
Carl Bildt har utan tvekan uppträtt olämpligt. Frågor om nationell säkerhet ska inte avhandlas på Twitter. Det faktum att han avfärdar kritiken som en "pseudodebatt" understryker hans brist på omdöme.

Visste Carl Bildt vad han talade om eller gissade han bara? Samtidigt ställer det här frågor om hur mycket regeringen visste under lördagskvällen. Om Carl Bildt var väl informerad, varför väntade Fredrik Reinfeldt till 12.30 på söndagen med sin presskonferens?
Bildt själv uttrycker sig kryptiskt: "Uppenbarligen visste jag det som jag twittrade om". Det kan både tolkas som att han hade blivit grundligt informerad och som att han gjorde en kvalificerad gissning som i efterhand visade sig vara riktig. Hans pressekreterare kunde hursomhelst inte förklara för Ekot, timmarna efter hans twitter, hur Bildt kunde tala om en terroristattack när varken Säpo eller Stockholmspolisen ville bekräfta detta.
Lät Fredrik Reinfeldt svenska folket vänta för länge? Det är omöjligt att veta eftersom vi inte känner till vilken information regeringen satt inne med på lördagskvällen. Utgångspunkten måste alltid vara att medborgarna får så god information så snart som möjligt efter en händelse av nationell vikt.
Lika viktigt är dock, när stora händelser inträffar, förstås att regeringen agerar som en man och att enskilda ministrar avhåller sig från att twittra, facebooka eller messa på egen hand.

Carl Bildts egenmäktiga förfarande tyder på att Fredrik Reinfeldt inte har fullständig auktoritet i sitt kabinett. Det är ett problem som statsministern måste ta itu med.
I ett avseende hanterade dock regeringen terrordådet på bästa möjliga sätt. Reinfeldts maningar om att stå upp för det öppna, toleranta samhället sänder rätt signaler och verkar glädjande nog ha hörsammats hittills.