Regeringen vill att alla elever ska lära sig programmering. Men det är viktigare att först se till att de kan räkna och skriva ordentligt.
Regeringen vill att alla elever ska lära sig programmering. Men det är viktigare att först se till att de kan räkna och skriva ordentligt.

Håll programmering borta från schemat

Publicerad

Regeringen vill att alla elever ska lära sig programmering. Men det är viktigare att först se till att de kan räkna och skriva ordentligt.

Mer programmering och mindre matematik. Det blir en tydlig konsekvens av den it-satsning inom skolan som regeringen presenterade i veckan. Läroplanerna ska ändras för att minska vad utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kallar för "digitalt utanförskap". Från första klass ska alla lära sig grunderna i programmering och på gymnasiet ska den digitala läsningen öka. Bland annat.

Tyvärr förbiser utbildningsministern vilka kompetenser som måste stärkas och vilket utanförskap som bör bekämpas. 

Satsningen påverkar främst matte- och teknikundervisningen. Men varje lektionstimme programmering innebär en mindre åt ekvationer. Redan 2014 beskrev Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers hur resultaten på de diagnostiska matematikproven rasar för förstaårselever på ingenjörsprogrammen. Hur morgondagens ingenjörer gagnas av mer Java-kod och mindre matte är svårt att se.

Programmering mindre viktigt än matte

Sedan dess har regeringen visserligen introducerat Matematiklyftet, vilket kan ha bidragit till de små förbättringarna i matte i den senaste PISA-mätningen visade. En ny omskrivning av läroplanen riskerar att sopa bort de framstegen.

Gymnasieminister Anna Ekström (S) talar även om ökad anställningsbarhet. Men då är mer digital läsning fel väg att gå.

Forskning pekar nämligen på att digitala verktyg kan hämma lärandet. Erik Wästlund, lektor i psykologi vid Karlstad universitet, visar i sin avhandling hur läsning och djupinlärning blir bättre av text på papper jämfört med på skärm. En andra, helt färsk artikel om pedagogik och IT, visar hur användandet av datorer i klassrum inverkar negativt på inlärning och betyg, särskilt bland killar och lågpresterande elever. En tredje studie belägger tydliga samband mellan antecknande på datorer och försämrad förståelse för ämnet.  

Penna, block och böcker tycks alltså slå laptops och paddor. 

Dessvärre är alliansen inne på samma trendkänsliga spår som de rödgröna. Moderaterna vill att programmering ska bakas in i matematiken från första klass och Centerpartiet vill se ett nationellt digitalt lärarlyft.

Penna, block och böcker tycks alltså slå laptops och paddor.

Men när svenska elever har stora problem med grundläggande färdigheter är det helt fel väg att lasta på skolan nya uppgifter. I regeringens nya riktlinjer står att satsningen ska öka kunskapen om hur digitalisering påverkar individ och samhälle. En diskussion om hur en digitaliserad skolvärld påverkar individers lärande hade varit mer på sin plats.

Skolan har ett tydligt uppdrag att främja elevers utveckling. De ska kunna läsa, skriva och räkna. Hacka får de göra på hemkunskapen eller fritiden.


Läs också:

I skolan förväntas alla elever hoppa lika högt

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag