Teknologin befriar oss från tvånget att engagera oss i personen mitt emot. Detta har lett till en successiv förlust av empati, menar psykologen Sherry Turkle. Foto: THINKSTOCKTeknologin befriar oss från tvånget att engagera oss i personen mitt emot. Detta har lett till en successiv förlust av empati, menar psykologen Sherry Turkle. Foto: THINKSTOCK
Teknologin befriar oss från tvånget att engagera oss i personen mitt emot. Detta har lett till en successiv förlust av empati, menar psykologen Sherry Turkle. Foto: THINKSTOCK
Den amerikanska psykologen Sherry Turkle anser att dagens teknologi är skadlig för människors empatiska förmågor. Foto: PETER URBAN/BASIC BOOKSDen amerikanska psykologen Sherry Turkle anser att dagens teknologi är skadlig för människors empatiska förmågor. Foto: PETER URBAN/BASIC BOOKS
Den amerikanska psykologen Sherry Turkle anser att dagens teknologi är skadlig för människors empatiska förmågor. Foto: PETER URBAN/BASIC BOOKS
Gustav Juntti

Vi måste ta tillbaka det mänskliga samtalet

Publicerad

Ny teknik gör oss mindre empatiska, varnar forskare. Det drabbar hela samhället.

Minns du Tamagotchin? Det var ett digitalt husdjur, en rund e-varelse med svartvit skärm och tre knappar som behövde matas, läggas och lekas.

Leksaken kom när jag var fem år gammal. Därför tillhör jag vad den amerikanska psykologen Sherry Turkle kallat för den "digitala ursprungsbefolkningen": individer som levt en majoritet av sitt liv i sällskap med uppmärksamhetssökande teknologi. Enligt Turkle gör den att vi är "ensamma ihop".

När en vän berättade om sitt besök vid blomsterhavet på Sergels torg efter terrordådet, tänkte jag på Tamagotchin och Turkle. Bland nedstämda människor såg min vän två tjejer som tog kort på varandra. Muntra bredvid kameran, men ledsamma framför, simulerade de medlidande på bilder som skulle delas på nätet.

Kanske är beteendet en produkt av den uppkopplade tillvarons design: jag instagrammar, alltså finns jag.

Att tänka är inte farligt

Sherry Turkles senaste bok heter "Tillbaka till samtalet" och i den driver hon tesen att teknologin gör att vi gradvis förfrämligas inför varandra. 

Textmeddelanden och kommentarer används som informations- och känsloförmedlare. Personliga samtal undviks. Alla mänskliga nyanser går förlorade. Ingen betoning, inget tvekande, inga besvikna miner. Vi lär oss inte att hantera andra människor på ett mänskligt sätt. Det tydligaste exemplet är hur relationer numera kan avslutas med ett simpelt sms. 

Turkle beskriver hur experiment med collegestudenter visar att de inte klarar av att umgås med sina egna tankar. Studenterna ombads att sitta och tänka eller ha tråkigt i 15 minuter. Efter sex minuter stod de flesta inte ut och valde i stället att ge sig själva milda elchocker. 

Om människor hellre tillfogar sig fysisk smärta än använder tiden till eftertanke är det en varningssignal. De kreativa reflektioner som tristess ger upphov till riskerar att helt försvinna. Det inverkar i sin tur på förmågan att göra självständiga bedömningar av egna och andras argument.  

Mindre empati med teknologi

Än värre är om folk blir sämre på att förmedla ärliga men jobbiga budskap. Typ vad man faktiskt tror på.

Turkle hänvisar till en studie om åsiktsyttringar på och utanför nätet. I den undersöktes attityder till att redogöra för sin åsikt i en känslig fråga online kontra offline. Generellt var dubbelt så många ovilliga att berätta vad de tyckte online, jämfört med att säga det till en person. 

De plattformar som många i dag förknippar med öppen samhällsdebatt, beskrivs i studien i stället med ord som självcensur och tysthetsspiraler. Kanske är det så vi ska förstå ett begrepp som filterbubblor: vi diskuterar knappt, och oftast sker det bara i frågor där vi tror att andra kommer att hålla med. 

Teknologin befriar oss från tvånget att engagera oss i personen mitt emot. Det minskar utrymmet där utmanande samtal kan äga rum. Detta, menar Turkle, har lett till en successiv förlust av empati. En psykologisk studie visar att merparten av den minskning i empati som uppmätts bland människor, har skett hos den grupp unga som Turkle kallar den digitala ursprungsbefolkningen.

Det torde stämma till eftertanke. 

Vart leder det demokratiska samtalet - och samhället - om empatin minskar och människor inte vågar uttrycka avvikande åsikter?

 

Läs mer: 

Dags att förbjuda mobiler i klassrum 

Låt inte Facebook bli Sanningsministeriet 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag