Människan kan inte vinna på robotar med skatter. Foto: JENS CHRISTIAN
Människan kan inte vinna på robotar med skatter. Foto: JENS CHRISTIAN
Gustav Juntti

Skatt på robotar räddar inga jobb

Publicerad

Robotar hotar många yrken. Men att beskatta dem ersätter inte jobben som de tränger undan.

Ett tyskt forskarteam skrev i december 2015 en artikel med rubriken "Digital demokrati i stället för datadiktatur". De beskriver en kommande omstöpning av hela samhället. Robotar utmanar inte längre enstaka yrken eller branscher, utan hela samhällsmodeller. 

Artificiell intelligens och självlärande algoritmer är exempel på tekniska robotar som inte kräver mänsklig inblandning. När människan konkurreras bort, väcks frågor om resursfördelning och ansvar. Kan - eller ens ska - stater försöka kompensera dem som blir av med jobbet?

När robotar även lär sig hur de kan förbättra sig själva och andra, ökar risken att ivriga politiker vill använda dem för att trimma kostnader - eller dåliga beteenden.

Robotar kan arbeta med övervakning

Exempelvis använder Kina robotar för att öka regimens kontroll över folk. Genom analyser av digitala beteenden kan medborgarna rankas med ett så kallat "Citizen Score". Poängen används för att bedöma lojalitet och pålitlighet. Närmre en övervakningsstat är svårt att komma.

Också i googlande västdemokratier ligger detta i korten. Informationsfloden som robotarna kan ta sig an växer exponentiellt. Mängden producerad data år 2016 var dubbelt så stor som all data producerad i mänsklighetens historia fram till år 2015. Om tio år kan fördubblingen ske var tolfte timme.

Kombinationen av stora mängder data (big data) och subtila avgränsningar för att främja vissa beteenden (nudging) kallas för "big nudging". Det fria valet ersätts med ett framräknat. För individen ersätts förfinade sökresultat med optimerade beslutskedjor. Forskarna kallar det för "övertygande beräkningar". På samhällsnivå blir det en direkt styrning av beteenden. 51 länder använder metoden för att influera folk att göra vad staten definierar som "rätt" val. 

Ett sätt att få in robotarna i ledet vore att beskatta dem. Microsofts grundare Bill Gates och Greklands förre finansminister Yanis Varoufakis förordar robotskatt, då tekniken tränger undan skattebaser. Nobelpristagaren Robert Shiller fyllde nyligen i att skatten bör användas till omställning för människa och samhälle. 

Skatt är inte alltid svaret

Det är värt att lyssna på dem. Ny forskning uppskattar att en industrirobot kan ersätta 6,2 arbetare. Om allt fler blir av med jobben påverkas ekonomin. De negativa effekterna "berättigar ett visst ingripande av staten", enligt Shiller. Visst, vi accepterar ofta skatt på negativa företeelser. Men kan skatt på en hel teknik verkligen bevara jobben?

Teknikens natur utgör ett principiellt argument mot robotskatt. Förr beskattades varken bränslemotor eller vävmaskin, utan drivmedel och tyger. Företagens kraftiga datorinvesteringar på 80-talet renderade heller inte i förslag på skatt på de nya redskapen.

Det finns även ett människobaserat argument mot robotskatt. Tunga lyft eller kassaarbete kan automatiseras för avlastning och för att minska förslitningsskador. Samhället kan då plocka ut värde i form av produktivitetsökningar från robotar, eller genom att låta folk behålla det hälsomässiga värde som robotar frigör. En robotskatt skulle minska dessa värden.

Komplex teknologi är svår att förhålla sig till. Men enkelhet varar längst: Vare sig människor eller robotar är outsinliga kar för staten att ösa ur, hur många jobb de än skapar eller undantränger.

 

Läs mer: Roboten gör sitt jobb - utan rut

Medborgarlön hotar välfärden 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag