Gunnar Wetterberg

Varning för EU-federalism

Publicerad

EU-valet är besvärligt. Det rymmer många frågor om Europas framtid – utan att de egentligen ställs.

Riksdagsvalet är konstitutionellt okomplicerat. Sedan några hundra år tillbaka har riksdagen fått en plats i det politiska livet som praktiskt taget alla accepterar. Därför handlar riksdagsvalet entydigt om de sakfrågor som ställs.

EU-parlamentet är helt annorlunda. Det befinner sig i en pågående brottning om makten med EU:s ministerråd och med EU-kommissionen. EU-parlamentet försöker skaffa sig så mycket makt som möjligt. EU-parlamentets ambitioner drar EU i federal riktning – utan att det kommer upp i debatten inför valet.

Saken blir inte lättare när parlamentsgrupperna och de nationella moderpartierna drar åt olika håll. Ibland äter parlamentet sina ledamöter. När EU:s senaste långtidsbudget skulle behandlas gick de svenska socialdemokraternas agerande isär. I EU-nämnden ställde den svenska riksdagens socialdemokrater upp på den återhållsamma svenska linjen, i EU-parlamentet agerade Göran Färm (s) mot ”högerns åtstramningar”.

Det finns ledamöter som hävdar att deras lojalitet måste vara mot partigruppen i Bryssel/Strasbourg – men det är faktiskt hemmapartiet som nominerat och det egna landets väljare som valt dem.

Bland de kretsar som har sitt levebröd i Bryssel finns det en föreställning om att EU bara kan överleva genom att i kris efter kris ta det ena steget efter det andra i federal riktning. Jag tror det är fel. Jag tror att den nu pågående federaliseringen äventyrar hela projektets stabilitet. Jag tror att EU skulle må mycket bättre av att konsolidera och stadga det myckna man faktiskt uppnått. Låt europeiseringen ta den tid den behöver!

Om konsolidering borde bli den svenska EU-politikens nyckelord, vad skulle den då kunna innebära?

Först och främst mer effektiva sanktioner för att driva igenom vad man varit överens om. På den ekonomiska politikens område har man infört en del skärpningar för att länderna ska leva upp till den gemensamma valutans krav, men på fri- och rättigheternas område är unionen tämligen tandlös.

Den ungerska utvecklingen förskräcker. Att stater måste uppfylla EU:s krav när de blir medlemmar, men att de sedan ogenerat kan trampa dem under fötterna, det är en orimlig ordning.

Därnäst att använda resurserna bättre. EU:s jordbrukspolitik är ett sorgebarn. Strukturpolitiken är full av regionalpolitiska ineffektiviteter. Forskningspolitiken är knappast så meritokratisk som den skulle behöva vara.

Miljöpolitiken borde vara det givna samarbetsområdet – där har gränsöverskridande, överstatliga beslut en viktig roll att fylla. Revisionsrätten är långt ifrån den effektivitetsgranskning som skulle behövas. Granskning för städning och effektivisering borde vara en viktig ledstjärna under den kommande perioden.

För det tredje öppenheten mot omvärlden. I EU pågår en ständig dragkamp mellan frihandel och protektionism. Sverige har all anledning att stävja öppenhetens motståndare, vare sig det handlar om avtalet med USA eller antidumpingåtgärder mot kinesiska väskor och solceller. Det är frihandeln som gjort oss rika.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag