Den slappa hanteringen i riksdagen är ett besvärande symtom på hur dåligt folkstyret fungerar, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: / ylwa yngvesson exp
Den slappa hanteringen i riksdagen är ett besvärande symtom på hur dåligt folkstyret fungerar, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: / ylwa yngvesson exp
Gunnar Wetterberg

Varför ställs inte regeringen till svars?

Publicerad

Snart är det dags för en av årets mest tandlösa debatter i riksdagen. Det borde vara tvärtom:   riksdagen måste börja ställa regeringen till svars för vad den har gjort.

Varje vår lämnar regeringen in sin årsredovisning till riksdagen. Den behandlas pliktskyldigt i finansutskottet, och sedan ska utskottets betänkande klubbas i kammaren. I år är debatten schemalagd den 21 juni – sista arbetsdagen före midsommar. Då blir det klasstryk för den som går upp och sinkar tåget. Det är mycket effektivt – det brukar sällan bli mer än något enstaka inlägg. 

I vanliga bolag är det precis tvärtom. Det är årsredovisningen som talar om hur företagsledningen och styrelsen skött sitt jobb. Det är den revisorerna synar, det är där kritiska ägare stampar av när de ska framföra sin kritik på stämman. Luftiga framtidsplaner, visst – men det är det som faktiskt blir gjort som räknas.

Det är alldeles ännavänt. Politik är ett förbryllande spel. Under de senaste årtiondena har den ekonomiska politiken tagit mer och mer plats – men det är budgeten som står i centrum för intresset. Allt handlar om vad som ska göras i framtiden – intresset för vad som faktiskt blev gjort är ganska förstrött.

Det borde vara dags att ändra på detta. Riksdagen ska granska regeringen och ställa den till svars. Det är en grundbult i det parlamentariska systemet. Den slappa hanteringen av årsredovisningen är ett besvärande symtom på hur dåligt folkstyret fungerar.

Allt handlar om vad som ska göras i framtiden – intresset för vad som faktiskt blev gjort är ganska förstrött.

I själva verket borde riksdagen ställa samma frågor som en vanlig bolagsstämma. Vilka poster har gått långt över budget? Varför? Hur mycket av investeringarna har blivit av? Varför förbrukar inte alla myndigheter sina anslag? Det görs i dag här och var, då och då, men riksdagen slarvar bort möjligheten till ett samlat ansvarsutkrävande genom att gäspa bort årsredovisningen.

Det är finansutskottet som har huvudansvaret för att debatten blir av. Den skulle kunna fördjupa granskningen genom att återuppliva en av de första rapporterna till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Varför blev det dyrare? (Dnr RRV 1983:334) frågade revisionsdirektören Åke Kleist, och granskade ett antal statliga reformer som kostat långt mer än beräknat.

Svaret borde än i dag vara obligatorisk läsning för regeringen och dess tjänstemän. Det fanns tydliga mönster i felkalkylerna. De stora reformerna skapar ofta oreda i de offentliga härvorna. De griper in i för många regelverk och för många utgiftsposter.

Årsredovisningen bör användas

Riktigt vad som kommer att hända längst ut i de olika systemen är det svårt att förutsäga. Då rakade kostnaderna i höjden – ”hade inte tänkt på det”…

Nu är det snart 35 år sedan granskningen av felkalkylerna gjordes. Tyvärr har de knappast blivit färre sedan dess. Men rapporten redovisas inte ens på ESO:s lista över äldre rapporter, och lärdomarna verkar ha alldeles fallit i glömska.

Ett omtag borde därför vara en självklar del av en skärpt behandling av regeringens årsredovisning. Då skulle finansutskottet tillföra förvaltningen mycket nyttig eftertanke – och riksdagen skulle komma flera steg närmare sin uppgift att utkräva ansvar för regeringens göranden och låtanden.

 

Läs också:

Det är överskattat med utbildning i Sverige

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag