Gunnar Wetterberg

Släpp forskningen fri från giriga snyltare

Publicerad

Stora internationella koncerner tjänar grova pengar på vetenskapliga tidskrifter. Det är skattebetalarnas pengar – och det gör forskningen svåråtkomlig.

Sverige och EU måste sätta stopp för utnyttjandet.

Då och då snavar den nyfikne läsaren över hänvisningar till spännande artiklar i Nature, Science eller Journal of Archaeology. Andra gånger berättar någon forskare om sina intressanta rön på universitetets hemsida – men den som vill klicka sig vidare kör rakt in i betalningsväggen till någon tidskrift.

Den största koncernen på marknaden är holländska Elsevier, som genom åren grundat eller lagt under sig allt fler tidskrifter – de mest kända är Lancet och Cell. Det är en mycket lönande verksamhet. I fjol uppgick intäkterna till knappt 32 miljarder kronor – profiten hamnade på 37 procent!

Elsevier och deras kolleger snyltar på världens behov av forskning. Ingen forskare kan arbeta utan att veta vad andra forskare gör. På 1500-talet skrev Tycho Brahe långa brev till sina kolleger, som sedan gick ur hand i hand på kontinenten. De vetenskapliga tidskrifterna satte Tychos brevskrivning i system. Varje forskare fick dessutom en hög särtryck av sina artiklar, som han kunde skicka till sina vänner.

 

Med digitaliseringen har spridningen av forskningsresultaten blivit blixtsnabb och effektiv. Men kommersialiseringen och privatiseringen av tidskrifterna har skapat allvarliga problem.

För den vetgiriga allmänheten har kostnaderna blivit alltmer oaptitliga. Sommarens spännande artikel i Nature om hur stenåldersbönderna kom från stäppen och förde med sig de indoeuropeiska språken kostar 30 pund att ladda ned.

Ja men, de flesta forskarna och studenterna kan väl komma åt tidskrifterna genom universitetens bibliotek? Jodå, men prenumerationerna på utländska tidskrifter har blivit en allt drygare post i budgetarna. Elseviers ohemula profiter kommer på bekostnad av forskning och högre utbildning. Uppköpen av tidskrifterna innebär att skattebetalarna får mindre vetenskap för pengarna.

 

Mot detta har det vuxit fram ett motstånd, som samlas i rörelsen för open access – öppen åtkomst. En del universitet krävde tidigt att deras medarbetare skulle publicera sina artiklar även på moderinstitutionernas hemsidor. Academia.edu grundades för att sprida forskningsresultaten utan vinstintresse.

Då slog tidskriftskapitalisterna till. De åberopade upphovsrättslagstiftningen och krävde att de artiklar som publicerats i tidskrifterna skulle dras tillbaka. De hotade universiteten med stämningar på mångmiljonbelopp – och många föll till föga, med svansen mellan benen.

Elsevier och deras likar innebär att den fria forskningen naggas i kanten, både ekonomiskt och när det gäller spridningen av resultat. Det står rakt i motsats till hela meningen med skattefinansierad forskning.

 

Den svenska regeringen borde ta initiativ till att stoppa forskningssnyltarna. Den borde kräva att alla forskningsresultat som finansieras med statliga anslag ska publiceras på universitetens hemsidor och göras sökbara via bibliotekssystemet LIBRIS, Academia.edu eller andra öppna nätverk.

För att få tyngd bakom kravet bör regeringen driva att EU ställer samma villkor för sina forskningsanslag.

 

Läs också:

Var inte rädda för universitetsavgifter

 

Följ Expressen ledare på Facebook för tips om fler ledare

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag