Storbankerna lånar in korta pengar och lånar ut långa. Det är det klassiska receptet för finanskriser.
Storbankerna lånar in korta pengar och lånar ut långa. Det är det klassiska receptet för finanskriser.
Gunnar Wetterberg

Sänk avdragen innan bankerna kraschar

Publicerad

När ekonomin går som tåget gäller det att se runt hörnet. Bankernas obalanser är en av de största osäkerheterna.

Det finns en riktig rälig rapport på Riksbankens hemsida. De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker publicerades i slutet av förra året. Den är en rysare. Samtidigt som storbankerna redovisar miljardvinster balanserar de på en skör tråd. De lånar in korta pengar och lånar ut långa – det klassiska receptet för allvarliga finanskriser.

Den svenska banksektorns tillgångar motsvarade 340 procent av BNP i slutet av 2015. I Europa var det bara i Schweiz, Nederländerna och på Cypern som bankerna vägde tyngre i ekonomin. Den svenska banksektorn är dessutom starkt koncentrerad. De fyra storbankerna svarar för 75 procent av hela sektorns tillgångar.

Under de senaste årtiondena har bolånen blivit allt viktigare för bankerna. Tidigare hanterades bolånen av särskilda bolåneinstitut. De gav ut bostadsobligationer med mycket långa löptider, som svarade mot låntagarnas amorteringstider. På 1950-talet uppgick den återstående löptiden på bostadsobligationerna till nästan 40 år.

Risk för ny bankkris

I och med avregleringen kom affärsbankerna in på bolånemarknaden i allt större utsträckning. Samtidigt började löptiderna falla. De låg strax under 15 år 1970, de hade sjunkit till fem år 1991, och idag ligger den återstående löptiden på tre år.

Problemet är att löptiden på bankernas tillgångar är mycket längre.  Swedbank och Handelsbanken är värst, med 15,5 respektive 14,8 års löptid på tillgångarna, mot 3,7 år på skulderna. Det innebär en obalans på mer än elva år. Bara Nordea klarar det europeiska genomsnittet på 6,9 års obalans – och det är ändå bekymmersamt.

Förr i världen levde bankerna på sin inlåning. Företag och hushåll satte in pengar, som bankerna sedan lånade ut till andra kunder. Idag spelar inlåningen en ganska liten roll. I stället ställer bankerna ut obligationer som säljs till internationella placerare.

Finanskrisen 2007-2009 visade hur farligt bankerna lever. Under några kritiska skeden vågade de internationella bankerna inte låna ut till varandra. Det är den finansieringen som de svenska storbankerna är beroende av. Stora delar av deras obligationer är utställda i utländska valutor och handlas på den internationella marknaden. Just sådana investerare har haft mycket bråttom att dra sig ur när kriserna slagit till, påpekar författarna till Riksbankens rapport.

Ränteavdragen bör trappas av

Rapporten föreslår att likviditetskraven på storbankerna skärps. Men obalanserna sätter också fokus på bostadsmarknaden. Att bankernas tillgångar har så långa löptider beror till stor del på att amorteringstiderna dragit iväg allt mer. Det hänger i sin tur samman med att priserna i de hetaste regionerna rusat iväg, så att människor med normala löner inte klarar av de amorteringstider som förr var normala.

Storbankernas strukturella obalanser är därför ytterligare ett skäl för politikerna att bryta den bostadspolitiska letargin. Det är hög tid att trappa av ränteavdragen. En neddragning med några procentenheter varje år under fem-tio år skulle kyla av marknaden, utan att inbromsningen blir för tvär. Det gäller att ta vara på de goda åren – strukturreformernas bästa tid är nu.

 

Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida.

 

Läs också: 

Bankernas svek mot flyktingarna

Gör något gott för en gångs skull, banker


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag