Regeringen prognostiserar för generösa reformutrymmen, men före valet 2022 kommer vi sannolikt att råka ut för en ny lågkonjunktur, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Regeringen prognostiserar för generösa reformutrymmen, men före valet 2022 kommer vi sannolikt att råka ut för en ny lågkonjunktur, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Gunnar Wetterberg

Politikernas optimism gör mig mörkrädd

Publicerad

Lågkonjunkturen lurar på nästa riksdag. Då måste det finnas beredskap för teknikskifte och arbetslöshet.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Dagens optimism kan göra mig mörkrädd. Runt om i landet sitter ”ekonomisk expertis” och förlänger glada kurvor tre-fyra-fem år framåt i tiden. Kommuner spekulerar i storvulen infrastruktur, regeringen prognostiserar generösa reformutrymmen, partierna bjuder över varandra om elcyklar och pensioner.

Och ändå finns det en betydligt mer sannolik prognos. Före valet 2022 kommer vi att råka ut för en ny lågkonjunktur. Det är osannolikt att dagens goda tider skulle hålla i sig 8–10 år på raken. Det är betydligt mer troligt att vi någon gång de närmaste åren råkar ut för ett nytt ras, som det sedan tar åtminstone tre–fyra år att hämta igen.

Det är det perspektivet som borde fånga debatten. Kanske står vi inför samma ödesdigra kombination som i början av 1990-talet. Samspelet mellan den djupa lågkonjunkturen och den första stora IT-omställningen blev förödande. Många människor slogs ut från jobb som aldrig skulle komma igen. När sysselsättningen kom tillbaka gjorde den det i branscher som krävde helt andra kvalifikationer. 

Lågkonjunktur leder till utslagning

Lågkonjunkturen ledde till arbetslöshet, som ledde till utslagning. Det tidiga 2000-talets förtidspensionärer och långtidssjukskrivna var i stor utsträckning 1990-talskrisens arbetslösa. ”Utanförskapet” var en produkt av krisen och den teknologiska omställningen i förening.

Risken är påtaglig att nästa ekonomiska kris blir katalysatorn för ett nytt teknikskifte. Om utslagningen upprepas kommer den att leda till ökade inkomstskillnader, sämre folkhälsa och förvärrade sociala problem. Därför borde den politiska debatten inriktas på vad vi kan göra för att underlätta teknikskiftet.

Arbetsförmedlingen borde redan i dag analysera vilka branscher, yrken och orter som är mest utsatta. Myndighetens kontakter med arbetsgivarna måste bli långt bättre än de är i dag. Det är genom de kontakterna man kan få en aning om vilka krisåtgärder som förbereds, men också var det kan finnas jobb att omskola människor till.

Yrkesutbildningarna måste rustas för att kunna ta emot ett kraftigt ökat inflöde. Kommuner, arbetsgivare, fack och yrkestekniska högskolor borde i god tid ha beredskapsplaner som snabbt kan tas i bruk när krisen kommer.

Bygg när det är billigt

I dagens högkonjunktur är det svårt och dyrt att bygga infrastruktur, ofta med risk för kostnadsöverdrag därför att alla rycker i den kompetenta arbetskraften. Men överhettningen kan snabbt förbytas i sin motsats. Då är det klok politik att investera och bygga. Staten och kommunerna borde i dag projektera tunga och nödvändiga insatser, skaffa sig de bygglov som behövs och snabbt sätta i gång när konjunkturen är på väg att bottna ur.

Men framför allt är det dags för LO-ekonomen Gösta Rehns gamla idé om ett ”friår mitt i livet”. Med de nya pensionssystemen är den mycket enklare att genomföra. Genom att låna från sina konton skulle människor kunna byta bana mitt i livet, för att undvika arbetslöshet och för att orka längre. Det är hög tid för staten borde sätta sig ned med parterna för att utforma villkoren. Kompetenskontona skulle kunna bli arbetsmarknadens bästa smörjmedel. 

 

Läs också:

Detta borde vara nästa stora reform 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag