Assistans eller inte är frågan för många. Foto: Lasse Svensson
Assistans eller inte är frågan för många.  Foto: Lasse Svensson
Gunnar Wetterberg

Passning dygnet runt blir för dyrt

Publicerad

Besluten om personliga assistenter är ofta hjärtskärande.

De goda institutionerna måste bli ett värdigt alternativ.

|ASSISTANS|

 

Med jämna mellanrum rapporterar tidningar och radio om hur ansökningar om personlig assistans skurits ned eller avslagits. Är det rimligt att en MS-sjuk pojke ska klara sig 19 timmar på egen hand, när han behöver hjälp för snart sagt allt han tar sig till?

Att bedöma människors behov av vård och omsorg är en av de mest grannlaga och samtidigt otacksamma uppgifter som staten ålagt sina och kommunernas tjänstemän.

De som begär hjälp kan ofta stödja sig på olika rättighetslagar, men tjänstemännen har samtidigt en budget att hålla sig till.

Den som är missnöjd kan ofta överklaga besluten till en domstol, som fäller utslag och därmed ibland etablerar prejudikat.

Prejudikaten flyttar ofta gränsen ytterligare lite grann - de ekonomiska följderna behöver domstolen inte bekymra sig om, men biståndsbedömarens dilemma blir ännu lite marigare.

 

I våras seglade en ny diskussion upp. Ska tillgänglighet för alla bli ett krav i diskrimineringslagen?

Erik Ullenhag talade om att han drev frågan i regeringen, men ännu inte hade fått alla sina kollegors gehör. Utredningen Bortom fagert tal (Ds 2010:20) försäkrar att det inte kommer att kosta mer än vad alla dagens lagar redan kräver, men hur troligt är det? Domstolarna ska bara gå med på "skäliga" anpassningsåtgärder, men hur kommer "skälig" att definieras?

Problemet med rättighetslagar är att de väcker stora förväntningar.

Lagarna tolkas av domstolar utan ekonomiskt ansvar, men utslagen ska samsas med alla andra ambitioner i budgetarna.

Då blir besluten med lag- och domstolsstöd fredade från den vanliga prövningen, som i stället faller med desto större tyngd på de ändamål som inte har samma stöd - skolan är det uppenbara exemplet.

De upprörande reportagen ställer sällan frågan om andra möjligheter. Ändå anmäler den sig nästan självmant.

Om någon bor ensam i sin lägenhet, utan möjlighet till kontakt med andra om inte assistenten finns till hands, vilken glädje ligger det då i att ha en egen lägenhet?

Vore det inte mycket bättre att få bo tillsammans med andra och dela på fler och mer kvalificerade hjälpare dygnet runt?

Med allt fler äldre är det troligt att antalet människor med funktionshinder kommer att öka, även om andelen inte gör det.

Då blir frågorna om assistans och tillgänglighet än viktigare att lösa.

 

Om lösningarna ska fungera måste de vara ekonomiskt rimliga när många människors behov ska tillgodoses.

Då kan inte 24 timmars assistans i egen lägenhet vara en ovillkorlig rättighet. Det rimliga måste vara att kommunen och försäkringskassan i stället kan få erbjuda eget rum i gruppboende, om det behövs alltför mycket arbetstid för att tillgodose "skäliga" behov.

Uppgiften blir då att ordna gruppboenden som öppnar sig mot omvärlden, som har den bästa och mest omtänksamma personal vi kan önska oss, och som erbjuder var och en av oss som flyttar dit ett liv som vi kan fylla med våra intressen.

Det är svårt nog, men borde vara ekonomiskt mer realistiskt än dygnet-runt-passning i hundra- och kanske tusentals isolerade bostäder.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag