Gunnar Wetterberg

Medborgarlön
hotar välfärden

Publicerad

Det finns frågor som har nio liv. Det senaste året har medborgarlönen stuckit upp huvudet igen. Den är fortfarande lika fel.

Åtminstone sedan 1970-talet har förslaget av och till dykt upp under olika namn. Första gången jag stötte på medborgarlönen hette det socialförsäkringstillägg, förkortat SOFT (och det sade väl egentligen det mesta). Den har kallats "folklön" och "negativ inkomstskatt", men grundtanken har varit en och densamma. Nu är det ”basinkomst”. Alla medborgare ska ha rätt till en viss grundpeng, oavsett vad de gör.

Ingen tillåts ramla igenom skyddsnäten i Sverige – det ser försörjningsstödet till. Men medborgarlönens förespråkare vill för det mesta något mer. De mest entusiastiska förespråkarna talar om att avskaffa arbetets slaveri och föra in oss i frihetens rike.

Robotfnatt och basinkomst

Under 1990-talet fick förslagen extra skjuts av den allmänna svartsynen och den massmediala uppgivenheten inför arbetslösheten. Fler och fler argumenterade för någon form av framtvingad arbetsdelning, och medborgarlönen handlade om detsamma.

Jobben räcker inte längre till - låt oss då skapa en mekanism som gör det möjligt att turas om att stå vid sidan av. Vi har så lite jobb att bara de som vill behöver slita, alla andra har råd att leva på de få. Rekordet tog ett par tyska journalister som spådde att 20 procent av framtidens folk skulle försörja de friställda 80.

Så småningom blev tanken så illa solkad att inte ens Miljöpartiet ansåg den rumsren. Häromåret ströks medborgarlönen ur partiprogrammet.

Men nu håller tankarna på att återupplivas. Finland ska experimentera, Schweiz har haft folkomröstning (men sade klokt nog nej till basinkomst). Den här gången är det robotfnattet som blåser upp arbetslöshetsspöket, trots att arbetsgivarna just nu inte hittar de medarbetare som de behöver.

Medborgarlön – ett grundskott mot arbetslinjen.Foto: Henrik Isaksson/Ibl / /IBL

Medborgarlön göder svartjobb

Förespråkarna brukar vilja finansiera sina förslag med alla tänkbara andra stödformer, inte minst försörjningsstödet och a-kassan. Med lite god vilja och fingerfärdighet i kalkylerna kan man möjligen få beloppen att stämma överens i ett statiskt perspektiv, men vad skulle konstruktionen betyda för den övriga befolkningens lust att underordna sig arbetsslaveriet och betala skatt? I värsta fall kan den vita medborgarlönen också bli det fikonlöv som döljer den svarta ekonomins intäkter.

Det är inte troligt att medborgarlönen i längden skulle bli särskilt billig. Grundbeloppets miniminivå skulle vara känslig för snyftreportage i massmedia. Hur ska man kunna leva på 7000 kronor i månaden? kommer frågan att ställas, och svaret kommer ofta nog att vara: det går inte. Vem klarar då att hålla emot trycket, när valdagen närmar sig?

Utanförskap botas med arbete

Framför allt löser medborgarlönen knappast några problem. För att minska utanförskapet vore det klokare att utveckla de senaste årens förslag om ingångsjobb. Vem tror att arbetsfria basinkomster skulle stilla oron och våndan i förorterna?

Medborgarlönen är en ande som aldrig bör släppas ur flaskan. Det vore ett grundskott mot arbetslinjen – och det är den som den svenska modellen bygger på, både för välfärdens finansiering och för tillit och gemenskap.

 

Läs också: Vem svabbbar toan om ledighet ger pengar?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag