Gunnar Wetterberg

Kronkursen hotar svenska jobb

Publicerad

Långhelgerna var tunga i Skånes Fagerhult.

De närmaste åren kan bli ett stålbad för svensk arbetsmarknad.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Jag var nere för att plantera 1 500 glasbjörkar och 1 000 lärkträd, men molnen tog över. Strax före jul lade Concentric ned sin fabrik, 70 anställda miste jobbet och tillverkningen flyttades - till Tyskland.

Samma dag jag körde ned försattes Harbo Fritidsmöbler med 110 anställda i konkurs vid Helsingborgs tingsrätt. Det var också ett sätt att fira Valborg.

Grannen berättade att ett vårdhem med 16 tjänster också stängt igen. Församlingen har knappt 900 invånare - i Stockholm skulle ett nedlagt Ericsson inte slå hårdare.

Affärssidorna skriver att exportföretagen lagt det värsta bakom sig, men det är bolagen, inte Sverige. Medan kronkursen stärkts har de svenska löntagarna dessutom fått reallöneökningar på en à två procent om året. Enligt tyska Statistisches Bundesamt låg Sveriges arbetskraftskostnad per timme på 41,90 euro sista kvartalet 2012, Tysklands på 31,00 euro.

 

Runt om i landet berättar fackligt aktiva att företagsledningar i dag talar om Polen och Tyskland som alternativ. Många företag etablerar sig i Kina och Indien, men det är i första hand för att komma nära nya och växande marknader.

Om grannländerna blir mer attraktiva än Sverige, då är hotet mot sysselsättningen långt mer påtagligt.

Det är inte svårt att föreställa sig en utveckling där de stora svenska företagen går allt bättre när Europa så småningom hackar igång, men där den svenska arbetsmarknaden tar stryk när företagen flyttar om produktionen till filialer på annat håll.

 

Hittills har jobbskatteavdrag, Rut och rot hållit konsumtionen och hemmamarknaden uppe - men hur går det med medborgarnas tillförsikt, om varslen i de konkurrensutsatta företagen blir allt fler?

Skånes Fagerhults räddning borde vara vägen utanför. Tack vare nya E4 (som gudskelov inte drogs genom byn) kanske Harbo går att rekonstruera, Concentrics lokaler kan locka andra, och kommunen har gjort i ordning mark för etableringar.

Det är heller inte långt att pendla till och från den vackra, öppna blandskogen. Infrastrukturen är den viktigaste arbetsmarknadspolitiken - tack vare Pågatågen är Skåne i dag en långt mer sammanflätad och robust arbetsmarknad än under det räliga 1970-talet.

 

För tio år sedan var situationen i Tyskland lika illavarslande. Återföreningsboomen hade drivit upp arbetskraftskostnaderna. Gerhard Schröders rödgröna regering sjösatte Hartz-reformerna från 2005, med kraftiga reformer av arbetsmarknaden och socialförsäkringarna.

Det kostade Schröder makten - men det bidrog till att i dag är det Tyskland som tickar och drar i eurozonen.

Tyskland hade också hjälp av euron. De svaga länderna höll växelkursen nere.

 

För Sveriges del hör kronkursen till problemet. Med en god produktivitetsutveckling kan en hård valuta bemästras - det visade Tyskland på D-markens tid - men det är synd att räntepolitiken gör ont värre.

Riksbankens oro för stigande bopriser är begriplig, men räntan är ett trubbigt verktyg.

Om regeringen kyler av boomen med mer precisa åtgärder kan Riksbanken ta större hänsyn till den konkurrensutsatta sysselsättningen.

Bankernas kapitaltäckningsregler är en möjlighet, sänkt gräns för hushållens fulla skuldränteavdrag en annan.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag