President Xi Jinping är den mäktigaste kinesiska ledaren sedan Mao och Deng, skriver Gunnar Wetterberg. Till vänster ses den problematiska, men ändock demokratiskt kringskurna, president Trump. Foto: SAUL LOEB / AP TT NYHETSBYRÅNPresident Xi Jinping är den mäktigaste kinesiska ledaren sedan Mao och Deng, skriver Gunnar Wetterberg. Till vänster ses den problematiska, men ändock demokratiskt kringskurna, president Trump. Foto: SAUL LOEB / AP TT NYHETSBYRÅN
President Xi Jinping är den mäktigaste kinesiska ledaren sedan Mao och Deng, skriver Gunnar Wetterberg. Till vänster ses den problematiska, men ändock demokratiskt kringskurna, president Trump. Foto: SAUL LOEB / AP TT NYHETSBYRÅN
Xi Jinping och Angela Merkel under G20-mötet i Hamburg, nyligen. Foto: MARVIN IBO GUNGOR / BPA / POLARIS POLARIS IMAGESXi Jinping och Angela Merkel under G20-mötet i Hamburg, nyligen. Foto: MARVIN IBO GUNGOR / BPA / POLARIS POLARIS IMAGES
Xi Jinping och Angela Merkel under G20-mötet i Hamburg, nyligen.  Foto: MARVIN IBO GUNGOR / BPA / POLARIS POLARIS IMAGES
Kinas president med hustru Peng Liyuan, G20-mötet, Hamburg. Foto: LUKAS BARTH / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅNKinas president med hustru Peng Liyuan, G20-mötet, Hamburg. Foto: LUKAS BARTH / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Kinas president med hustru Peng Liyuan, G20-mötet, Hamburg.  Foto: LUKAS BARTH / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Gunnar Wetterberg

Kina är ett större hot än Donald Trump

Publicerad

När Almedalen blickar ut i världen handlar det om Trump, Brexit och Macron. Men det är Kina som kan skaka om världen – och då finns det en bok att läsa.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Almedalen tittar åt fel håll. I programmet hittar man bara en dryg handfull seminarier om Kina, och då i minglets periferi. Det är en allvarlig brist. Amerikanska och franska presidenter och brittiska förhandlare är kringskurna storheter. De kan ställa till med en hel del, men åtminstone på kort sikt verkar de rätt hanterbara. 

De svårbedömda riskerna finns kring Kina. Börje Ljunggren är Sveriges främste Asienkännare, tidigare ambassadör i Hanoi och Peking, men också forskare vid Harvard och Utrikespolitiska institutet. I den kraftigt omarbetade utgåvan av Den kinesiska drömmen. Xi, makten och utmaningarna (Hjalmarson & Högberg) är han märkbart mer bekymrad än när första upplagan kom. 

Det är varningar som många borde ta till sig. Att förutspå konjunkturomslag är nästan omöjligt – men Kina rymmer flera olika slags risker, som var och en kan få den globala ekonomin i rejäl gungning.

Xi Jinping - mäktigast sedan Mao och Deng

Utvecklingen har blivit farligare under Xi Jinping. Xi har skaffat sig mer makt och har antagligen bättre grepp än någon ledare sedan Mao och Deng. Xi har vunnit sympatier i väst genom att stödja klimatavtalet och varna för protektionism, men inom landet har tendenserna till liberalisering försvagats. Xi har stärkt partiets ställning och anpassat kontrollen av samhällslivet och cyberrymden. Han har utnyttjat Kinas växande ekonomi till en ny internationell utvecklingsbank och till ett vittsyftande samarbete för att skapa nya ”sidenvägar” till lands och sjöss mellan Asien och Europa.

Den omedelbara oron handlar om ekonomin. Är den kinesiska tillväxten en koloss på lerfötter? De väldiga investeringarna har skapat spökstäder och överproduktion av stål och cement, bankernas balansräkningar tyngs av dåliga lån. Om den kinesiska tillväxttakten minskar med en procentenhet kan det slå hårt mot världens råvarumarknader och utländska investerare. 

Men de allvarligaste riskerna ligger inom utrikes- och säkerhetspolitiken. ”Den kinesiska drömmen” är Xis ansträngningar att Kina ska ”pånyttfödas” efter de hundra årens ”förnedring” från mitten av 1800-talet. 

Kina hävdar sin rätt till Taiwan, Tibet, Xinjiang och de omstridda öarna i Sydkinesiska havet. Det innebär att det finns rader av konflikter mellan Kina och grannarna Japan, Indien, Vietnam och Filippinerna.

Nationalismen breder ut sig

Riskerna blir inte mindre av att flera andra ledare slagit an nationalistiska tongångar. Shinzo Abe i Japan och Narendra Modi i Indien tävlar med Xi i patriotisk självhävdelse, för att inte tala om Donald Trumps ”America First”. Regionens makter rustar – Xi har inlett en kraftfull modernisering av Folkets befrielsearmé, Abe manövrerar för att ta bort de begränsningar av Japans krigsmakt som USA införde efter andra världskriget. Den oreglerade gränsen mot Indien, de omstridda Senkakuöarna mellan Kina och Japan är infekterade oroshärdar, för att inte tala om vad Nordkoreas oberäkneliga ledning skulle kunna utlösa. 

I flera av dessa konflikter riskerar USA att dras in – och då kan följderna bli förfärliga, inte bara för världens ekonomiska tillstånd. 

 

Läs också:

Fler låglönejobb kan göra vården bättre 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag