Gunnar Wetterberg

Inför friare hyror för integrationen

Publicerad

Utan hyresrätter fungerar varken arbetsmarknaden eller integrationen.

En förnuftig avreglering borde vara Mehmet Kaplans, MP, huvuduppgift som bostadsminister.

Varken Migrationsverkets tält eller Attendos boendeprofiter är det största bekymret. Hur den reguljära bostadsmarknaden fungerar är mycket viktigare. De närmaste åren ska hundratusentals människor etablera sig i Sverige. Om de inte hittar vettiga bostäder kommer varken skola eller jobb att fungera. I allt som skrivs om bostadsmarknaden är det privatekonomin som dominerar. Det är rädslan för väljarnas plånböcker som sinkar avskaffandet av ränteavdragen. Det är snyftartiklarna om hyreshöjningar för femmor på Södermalm som lägger en våt filt över debatten om regleringen.

Men samhällsekonomin är minst lika viktig. Hur ska rätt man eller kvinna hamna på rätt plats, om de inte har någonstans att bo? Infrastrukturen är viktig för att fler människor ska kunna ta sig till fler arbetsplatser inom större områden, men til syvende og sidst måste det också byggas.

 

Ur samhällsekonomisk synvinkel är det ett problem när hyresrätterna blir för få. Hyresrätterna är lösningen för dem som inte hunnit skaffa sig tillräckligt mycket pengar för att köpa bostadsrätt eller villa. Att hyra sin bostad kan också vara den klokaste lösningen om man inte vet hur länge man ska stanna på orten.

Den stora ombildningen av hyreshus till bostadsrätter har gjort att Stockholm fungerar sämre i dag än för 20-30 år sedan. Under mina år som chef märkte jag hur de sökande från andra delar av Sverige blev färre och färre. De flesta som kom från andra landskap hade tagit sig till huvudkommunen medan de pluggade. Sedan blir bostadsmarknaden allt mer oöverkomlig.

Då blir näringslivet dummare. Stockholmarna själva har aldrig räckt till. Så långt tillbaka vi kan överblicka har en tredjedel eller fler ursprungligen kommit någon annanstans ifrån. Det har varit förutsättningen för näringslivets och förvaltningens tillväxt och framgångar. Om de som bor i Stockholm är smartare än andra beror det på lantisarna som flyttat in.

 

Det blir det färre och färre som har råd att göra. Det är särskilt tydligt när det gäller invandrarna, som normalt har sämre ekonomi och färre kreditförbindelser än dem som är födda i landet, men det drabbar även dem som står i början av yrkeslivet. Bristen på hyresrätter har tagit ett strypgrepp på Stockholms kompetensförsörjning. Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden minskar.

I mycket är det hyresregleringens fel. Trots uppmjukningar hämmar den fortfarande byggandet. Samtidigt skapar uppmjukningarna nya orimligheter. Sedan andrahandsuthyrningen liberaliserades för drygt två år sedan har utbudet i Stockholm ökat med en tredjedel, liksom hyrorna. Det har blivit legitimt att tjäna mycket pengar på osäkra andrahandskontrakt – men inte på trygga förstahandsboenden.

Nidbilden av en avreglering är att hyrorna skulle höjas över natten och alla behövande vräkas från innerstaden. Ingen av de seriösa studier som gjorts på senare tid har föreslagit något sådant. Det angelägna vore en gradvis avveckling av regleringen, för nybyggen och när lägenheterna byter hyresgäster. Det behövs både för integrationens och för arbetsmarknadens skull.

Läs också:
Var ska alla flyktingar bo, Mehmet Kaplan?

Följ Expressen ledare på Facebook
för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag