Gunnar Wetterberg

Finanskrisen gör Ryssland nyktert

Publicerad
Uppdaterad
Rysslands omvandling är den viktigaste samtida händelsen i vår närhet. Bästa sättet att hantera den är genom samtal.
Strax utanför Moskva är det 30- 35 grader varmt sedan veckor tillbaka. Bland jättelika fläktar håller Ryssland på att få ett civilt samhälle till den sköra demokratin. I början av 1990-talet grundade filosofen Lena Nemirovskaja Moscow School of Political Studies. Skolan är ett nätverk för unga ryska politiker och affärsmän, med både ryska och utländska föreläsare. Ur ett par årtiondens seminarier har det kommit alltfler dumaledamöter, forskare och föreningsaktivister.
Deltagarna kommer från alla tänkbara riktningar och schatteringar. Sedan 1996 har jag svarat på frågor från alla riktningar i det ryska politiska livet. Nina Chrusjtjova från USA föreläser om frihet, Molotovs dotterson gör utrikespolitiska analyser från Kremls närhet, en av Sarkozys medarbetare berättar om EU-rättens inverkan på det franska rättsväsendet. Med stöd av Soros, USAID, Sida och andra ordnar skolan veckolånga seminarier, ibland i Moskva, ibland i städer som jag tidigare bara hade läst om - Perm, Pskov, Rostov-na-Donu, Krasnojarsk, Uljanovsk, Altai...
Från nio på morgonen till halv elva på kvällen förbrukar debattsugna deltagare ungefär en föreläsare varannan timme. Gästen får högst en halvtimme på sig - sedan vidtar en intensiv diskussion, med frågor och inlägg under ett par timmar.
För femton år sedan frågade deltagarna om den svenska socialismen, nu begriper man samspelet mellan välfärdens trygghet och anpassning till skarp internationell konkurrens - och avundas oss den kommunala självstyrelsen.

Eleverna forsar
igenom historia, säkerhetspolitik, ekonomi och massmediefrågor. Somt kan låta ganska udda i svenska öron. De debatterar domstolsväsendets uppbyggnad, om ord betyder mer än handling, om religiösa inflytanden i skolväsendet... De kommer från Tjetjenien (ganska många varje gång), Vladivostok, grannländer som Armenien, Litauen, Kazakhstan - och för några år sedan fick skolan en syster i Tbilisi.
Diskussionerna i år andades en försiktig förhoppning om att Ryssland håller på att vända sig västerut.
För några år sedan var det bistrare. KGB-veteranerna dök upp lite varstans, guvernörer grep in mot besvärliga domare, ryska ledare mumlade om en auktoritär kapitalism i förbund med Kina.
Men den internationella krisen har fått debatten att nyktra till. Ledningen vänder blicken västerut. Trots allt är det där som Ryssland har sina köpare av olja och framför allt gas.

Sverige har bidragit till Moscow School med pengar från Sida, mycket för att bekosta svenska föreläsare, till ömsesidig nytta och ökad förståelse. Häromåret glunkades det om indragning. Sida skulle inte ge bistånd till Ryssland. Det är en rimlig princip, men då måste pengarna skakas fram från annat håll. Få svenska kronor leder till ett så direkt idéutbyte med det stora grannlandets blivande ledare som samarbetet med Moscow School of Political Studies.
Det är ett svenskt intresse att skolan fortsätter och tryggas på lång sikt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida