Forskare kräver försök med medborgarlön. Men det räcker med att räkna för att inse att det är en dålig idé. Foto: COLOURBOX / COLOURBOX
Forskare kräver försök med medborgarlön. Men det räcker med att räkna för att inse att det är en dålig idé. Foto: COLOURBOX / COLOURBOX
Gunnar Wetterberg

Ge jobb åt alla i stället för medborgarlön

Publicerad

Medborgarlön eller arbete åt alla? Det är ett val mellan pest och influensa.

Häromveckan beskrev The Economist den amerikanska vänsterns vacklan i digitaliseringens tid. Om robotarna slår ut jobben, hur ska människorna då försörjas? Medborgarlön åt alla, eller garanterade jobb åt dem som inte finner något på egen hand? Svenska medier fyller på med naiva glädjereportage från det finska experimentet med medborgarlön.

Själva grundpremissen är fel. Sedan industrialiseringens början har produktiviteten i de stora OECD-ekonomierna ökat med flera tusen procent. Ändå har jobben inte försvunnit. Tvärtom – även sysselsättningen har ökat, om än ”bara” med några hundra procent. Den köpkraft som rationaliseringarna skapat och frigjort har omsatts i nya varor och tjänster, som kraftigt vidgat arbetsmarknaden. Antagligen kommer det att bli så även i fortsättningen.

Problemet finns, men på ett annat sätt än den amerikanska vänstern framställer det. Dilemmat ligger i förhållandet mellan löner och produktivitet. Det blir särskilt besvärligt i ett så jämlikt samhälle som det svenska. I och med att vi inte accepterar hur låga löner som helst kommer arbetslivet att kräva ganska hög produktivitet för reguljära jobb. Alla lever inte upp till kraven. 

I detta blir valet mellan medborgarlön och jobbgaranti relevant. Jag menar att det borde vara självklart: arbete åt alla är mycket klokare än pengar utan arbete.

Medborgarlön - det räcker med att räkna

Forskare efterlyser experiment med medborgarlön, men det räcker med att räkna. Förespråkarna hävdar att den ersätter de flesta andra bidrag och socialförsäkringar, men den kommer att bli långt dyrare om den ska utgå åt alla och räcka till en dräglig tillvaro för dem som inte har några andra inkomster. Medborgarlönen riskerar dessutom att bli ett lagom fikonlöv åt den svarta ekonomin, alldeles bortsett från att den strider mot och underminerar den arbetslinje som den svenska välfärdsmodellen bygger på.

Då vore det desto klokare att garantera arbete åt alla. I många fall kan ett första garantijobb bli trampolinen in på den reguljära arbetsmarknaden. Nyanlända eller skoltrötta kan ha svårt att få anställning om deras kunskaper och erfarenheter är för klena, men det garanterade jobbet kan ge dem de vitsord och referenser som behövs för att gå vidare.

Några kommer kanske aldrig att motsvara den reguljära arbetsmarknadens krav. Genom garantijobben ska de få meningsfulla arbetsuppgifter i trygga sammanhang. 

Ge garantijobb i stället

Det är svårt att bedöma vilken omfattning garantijobben behöver ha, men det är inte orimligt att bortåt fem procent av arbetskraften kan beröras – många av dem som genomgångsjobb, andra mer stadigvarande.

Att skapa garantijobben borde vara den offentliga sektorns uppgift. Myllret av olika ersättningar och bidrag för att få privata arbetsgivare att ställa upp har inte varit särskilt effektivt. I alltför många fall har det uppammat missbruk och fusk. Garantijobben ska ordnas inom staten, landstingen och kommunerna.

Medborgarlönen är uppgivenhetens dyra svar på roboträdslan. Garantijobben kan bli slussen in på arbetsmarknaden för många, och alternativet till utslagning för dem som inte motsvarar de reguljära jobbens krav på produktivitet.

 

Läs mer:

Medborgarlön är ett hot mot välfärden 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag