Det svenska landskapet bryts av rofyllda vatten. Men kombinationen av EU:s vattendirektiv och den svenska miljöbalken kan bli förödande för dammarna och deras ägare. Foto: SKÅNEGÅRDAR / MÄKLAREN SKÅNEGÅRDAR
Det svenska landskapet bryts av rofyllda vatten. Men kombinationen av EU:s vattendirektiv och den svenska miljöbalken kan bli förödande för dammarna och deras ägare.  Foto: SKÅNEGÅRDAR / MÄKLAREN SKÅNEGÅRDAR
Gunnar Wetterberg

EU:s krav hotar det svenska landskapet

Publicerad

När EU-reglerna trasslar in sig med svensk lagstiftning hotas det svenska landskapet. Missriktade miljökrav kan bli förödande för bruken och kvarndammarna.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Sverige är landet med många vatten – bäckar, åar och sjöar. Från medeltiden blev strömmarna utkantens välsignelse, som drivkraft för kvarnhjul och stånghammare. Människorna dämde upp bäckarna för att ha vatten nog även när torkan slog till. Dammarna blev kvarnarnas och hamrarnas trygghet.

Vattenkraften gjorde de mellansvenska skogarnas inbyggare till ett folk av gruvmän och smeder, kvarnarna effektiviserade jordbruket så att Bergslagen kunde försörjas. 

På den vägen är det. Bruken gav underlaget för den svenska metallurgin, ingenjörerna och frihandeln kom på 1800-talet, snilleindustrierna betalade 1900-talets välfärdsbygge.

EU hotar rofyllda vatten

Som en levande påminnelse bryts det svenska landskapet av rofyllda vatten. Men på några års sikt är stillheten hotad. Kombinationen av EU:s vattendirektiv och den svenska miljöbalken kan bli förödande för dammarna och deras ägare. Häromdagen sände radion ett glädjereportage om hur EU bidrar till att göra gamla flottningsleder mer laxvänliga, men för dammarna är det värre.

Ingen kan riktigt reda ut trasslet, när jag frågar runt. Problemet är att många av dammarna är så gamla att tillstånden för dem förlorar sig i historiens dunkel. En del bygger på privilegier från 1600- och 1700-talet, andra på gamla vattendomar – och somliga har bara funnits där så länge någon kan minnas, det juristerna kallar urminnes hävd.

För att bringa ordning i oredan ska dammarna söka nya tillstånd. Då slår EU:s ambitioner till. Europas vattendrag ska hållas tillräckligt öppna för att fiskarna ska kunna vandra fram och tillbaka.

Det är begripligt med kontinentala mått mätt – på många håll har geografin varit snål med strömmar att simma i. Men i de hundratusen bäckarnas land blir ambitionen en svår huvudvärk för mjölnarnas och bergsmännens arvingar. 

De svenska myndigheterna kräver att alla äldre dammar ska ha nya tillstånd inom de närmaste åren. För att få tillstånd måste de bygga förbifarter för fiskarna. Om de inte gör det måste dammarna rivas så att vattnet kan rinna fritt.  

För ägarna kan det bli en dyr historia. Det är inte många kvarnar och hamrar som fortfarande är i bruk, men dammarna måste ändå ha tillstånd. Bilda bolag, för över dammen på bolaget – och låt det hela gå i konkurs, föreslår en av dem jag talar med. Då blir man i alla fall bara av med aktiekapitalet i det nystartade bolaget.

Kanske finns det en utväg. EU-direktivet rymmer möjligheten att göra undantag för ”kraftigt modifierade vattendrag”. För en lekman låter det som precis vad brukens bäckar och strömmar behöver – men det finns inget entydigt besked om detta från de svenska myndigheterna.

Den kommunala självstyrelsen och parternas avtalsreglering av arbetsmarknaden rimmar illa med den napoleonska detaljregleringen av allt som rör sig

Osäkerheten kring kvarndammarna speglar ett mycket större problem. Gång på gång inför EU regler som visar sig svåra att tillämpa i det svenska sammanhanget – den kommunala självstyrelsen och parternas avtalsreglering av arbetsmarknaden rimmar illa med den napoleonska detaljregleringen av allt som rör sig. Det är nästan 25 år sedan Sverige gick med i EU. Det är hög tid att Sverige skaffar sig den kompetens som behövs för att bromsa Bryssel till besinning.

 

Läs också:

Sverige måste kämpa för ett måttfullt EU

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag