Gunnar Wetterberg

Detta borde vara nästa stora reform

Publicerad

Hittills har 2000-talets politik varit bedrövligt reaktiv. Kompetenskontot borde bli den första framåtsyftande reformen.

Efter 1990-talets urladdning i krisens spår har det varit klent med stora initiativ i svensk politik. Göran Persson lade grunden för de starka offentliga finanserna, Anders Borg hanterade krisen 2008-2009 med bravur – men många fler framgångar är det svårt att komma på. Politiken har förminskats till att reagera på kriser, den försummar uppgiften att visa vägen vidare.

 

Höghastighet är ett stickspår

I famlandet efter framtidsprojekt har en del hoppats på höghastighetståg. Parallellen med det sena 1800-talets järnvägsutbyggnad är frestande. Men då handlade det om att införa ett överlägset kommunikationsmedel; havre, sockerbetor, virke och malm gav mycket pengar åt privatbetalda bibanor; och rälsen öppnade och knöt samman landet (om detta håller jag på att skriva i tredje delen av Skånes historia). Det är svårt att finna samma drivkraft och finansiering för höghastighetstågen i dag.

Vår tid ställer andra frågor. Kunskaper är nyckeln till framtiden. Vad är vi rädda för? Att människor fastnar i låglönejobb, att många inte orkar fram till pensionen, att den som blir uppsagd inte har kompetens nog att komma tillbaka någon annanstans. Vad är problemet? Att praktiskt taget all utbildning sker i ungdomen – skaffar vi oss inte tillräckligt mycket då, blir det svårt att hålla fram till 70.

En viktig del av svaret skulle kunna lägga i kompetenskonton. Redan under ATP-debatten i slutet av 1950-talet föreslog LO-ekonomen Gösta Rehn att alla skulle få möjlighet att ta ett friår mitt i livet. På så vis skulle människor låna av sina pensioner för att ställa om och komma vidare.

 

Kompentenskonton skulle kunna ge många fler en möjlighet att byta arbetsuppgifter.Foto: Henrik Isaksson/Ibl-Aop / /IBL

Arbetsbyte är rätt

För att människor ska orka och trivas i arbetslivet måste de flesta få möjlighet att växla miljö och uppgifter. Det håller nyfikenheten och arbetsglädjen vid liv. Kompetenskonton skulle kunna ge många fler än i dag den möjligheten. Genom att sätta av en del av lönen varje år skulle vi kunna bygga upp konton för att byta bana mitt i livet, genom att utbilda oss eller genom att praktisera i något annat yrke.

Kompetenskontona skulle på sikt avlasta arbetsmarknadspolitiken. Det blir billigare att låta människor själva bedöma när de behöver byta, i stället för att vänta tills de fått sparken. Det skulle också kunna stärka pensionssystemet: dels genom att fler får mer kvalificerade jobb, dels genom att behållningen på kompetenskontot kan växlas in i pensionssystemet.

Det finns många praktiska frågor att reda ut. Ska kompetenskontona bli den nya allmänna socialförsäkringen, eller ska staten i stället gynna parternas avtal om kompetenskonton? Kanske både och – allt fler blir egenföretagare och skulle därför behöva en allmän försäkring, men genom att komplettera systemet med avtalslösningar kan det få större kraft.

För att komma i gång borde kontona utrustas med en kreditmöjlighet, annars kommer det att dröja något årtionde innan de får någon kraft att tala om.

Så länge ska inte framtiden behöva vänta.

 

Läs också: Vänstern måste sluta romantisera 70-talet

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag