”Mer utbildning” blir svaret på alla svåra frågor. Men arbetslivet är Sveriges bästa skola, skriver Gunnar Wetterberg
”Mer utbildning” blir svaret på alla svåra frågor. Men arbetslivet är Sveriges bästa skola, skriver Gunnar Wetterberg
Gunnar Wetterberg

Det är överskattat med utbildning i Sverige

Publicerad

”Mer utbildning” blir svaret på alla svåra frågor. Men arbetslivet är Sveriges bästa skola.

Omkring hälften av de senaste årens nyanlända invandrare har bara grundskola eller inte ens det. I årets rapport pekar SNS Konjunkturråd på detta integrationens kanske svåraste problem.

Regeringens svar har varit ”gymnasiekompetens åt alla”. Partikongre(s)sen ska ta beslut om skolplikt till 18 års ålder. LO har luftat tanken på skolplikt till 40 år för dem som inte har grundskola.

Allt längre utbildning har blivit svaret på integration, arbetslöshet och konkurrenskraft. Problemet är bara att verkligheten inte riktigt följer med. Omkring 25-30 procent i varje årskull har svårt att fullfölja gymnasiet så som de planerande statsmakterna har tänkt sig. Åtminstone tio procent misslyckas helt och hållet. Många av dem kommer sedan inte in på arbetsmarknaden. Enligt Konjunkturrådet har gymnasiets problem ökat med de senaste förändringarna.

Risken med mer utbildning, gymnasiekompetens och skolplikt som universalkur är att boten blir värre än soten. Att misslyckas med sin skolplikt blir mer stigmatiserande än att avbryta en frivillig skolgång. I arbetsgivarnas ögon blir misslyckandet än mer påtagligt.

När jag för en del år sedan rotade i arbetslivets kvalifikationskrav lärde jag mig att svensk industri i början av 1900-talet konkurrerade med billig arbetskraft. Gradvis blev produktionen mer sofistikerad och produktiviteten ökade. Det betydde att industrin kunde betala högre löner och ändå konkurrera.

Risken med mer utbildning, gymnasiekompetens och skolplikt som universalkur är att boten blir värre än soten.

I mycket var det de billiga, lågproduktiva arbetarna som blev alltmer välbetalda och effektiva – utan att sätta sig i skolbänken. Människor lärde sig det nya de behövde på arbetsplatsen. Inte minst många äldre – som ofta bara hade sexårig folkskola – hade ofta arbeten som ansågs kräva betydligt högre utbildning än de formellt hade.

Det svenska arbetslivet är i hög grad ett lärande arbetsliv. Det borde vi ta fasta på och vårda. För de flesta är det naturligt att gå från grundskolan via gymnasiet ut i arbetslivet, men vi gör uppgiften onödigt svår om alla måste ta den vägen. För skoltrötta och nyanlända borde det finnas fler vägar.

I debatten talas det om ”enkla jobb” som något statiskt. Vad man tappar bort är att många människor börjat med okvalificerade arbetsuppgifter men successivt skolats in i det som är betydligt svårare. Ambitionen att alla ska vara utbildade undersköterskor och sjuksköterskor när de börjar gör trösklarna onödigt höga och vårdens och omsorgens rekrytering svårare än vad den skulle behöva vara. Målet borde istället vara att alla ska vara undersköterskor – inom tre år från att de har börjat.

Skolan, vården och omsorgen skulle kunna skola in många människor. Haken ligger i dagens överdrivna kvalifikationskrav. För att integrationen ska lyckas måste arbetsgivarna tänka om sin organisation. Genom att frigöra sin kvalificerade personal från rutinuppgifterna kan fler människor få börja från början och sedan gå vidare. Det är det bästa sättet att ta vara på det lärande arbetslivets styrka.

 

Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. 

 

Läs också:

Politiker måste våga säga nej till folkomröstningar

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag