Gunnar Wetterberg

Dags för en nordisk arbetsmarknad 2.0

Publicerad

Norden gör störst nytta i vardagen. Det är dags för den nordiska arbetsmarknaden 2.0.

Om en vecka börjar Nordiska rådets 66:e session i Stockholm. För fem år sedan var det en församling på väg ut i marginalen. Under de senaste åren har omvärldens intresse för Norden ökat, samtidigt som Ryssland ställt geopolitiken på sin spets.

Efter andra världskriget var det politikerna som drev nordismen. Under de senaste tjugo åren har det politiska intresset för Norden svalnat. I stället har företagen och medborgarna tagit över. Allt fler sektorer av näringslivet organiseras på nordisk bas, allt fler ungdomar söker sig till Norge som Sveriges nya Amerika. Tiotusentals svenskar jobbar i Oslo.

Det är dessa strömningar Nordiska rådet borde knyta an till. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden på 1960-talet blev bara halvgjord. Skatter, socialförsäkringar och tjänstepensioner är lika inskränkt nationella som de alltid har varit. Genom att göra dem nordiska skulle den gemensamma arbetsmarknaden bli mycket enklare.

Hur ska det gå till?

Låt lagarna göra jobbet! Det nordiska juristsamarbetet var en av 1800-talsskandinavismens vackraste frukter. Det började 1861 när Sverige och Danmark kom överens om verkställighet och delgivning av domar i civilsaker. Den 7 maj 1880 antog de tre skandinaviska länderna en gemensam växellag, den första samfällda skandinaviska lagen. Under 1880- och 1890-talen kom en rad gemensamma lagar.

Regeringarna tillsatte nordiska kommissioner för civilrätt och för familjerätt. Tack vare samarbetet blev den gemensamma nordiska äktenskapslagstiftningen radikalare och mer framsynt än på andra håll. Den nordiska äktenskapsbalken var ett viktigt steg i kvinnans frigörelse, mot den jämställda välfärd som idag är ett viktigt nordiskt särdrag i världen.

Den mest meningsfulla nordismen vore att ta ny hjälp av juristerna. Rådet borde sätta blåslampa på all den lagstiftning som idag hindrar gränsgångarna. Gemensam arbetsrätt, harmoniserade regler i socialförsäkringarna och samordnad beskattning av arbete skulle ta den nordiska integrationen många steg längre. Det skulle gå rakt in i många medborgares vardag, karriärvägar och framtidsutsikter.

Det måste vi klara på egen hand. Vi kan inte hoppas på mycket hjälp av EU. På många andra områden har den europeiska harmoniseringen närmat de nordiska länderna till varandra, men det här området är för svårt. Det kommer att ta ett par generationer innan det är realistiskt att tro på en gemensam europeisk arbetsrätt, för att inte tala om skatter och socialförsäkringar. Skillnaderna i värderingar och samhällsstrukturer mellan de 28 EU-medlemmarna är för stora för att samordningen ska fungera. Vem tror att Tyskland skulle vara beredd att betala den grekiska a-kassan?

I Norden, däremot, finns samordningen inom räckhåll. Värderingarna är så lika, förtroendet stort för att grannlandet är någorlunda hederligt. Därmed går det att ha likadana system. Det skulle betyda en kraftfull potential för ekonomierna, företagen och medborgarna.

Det är dags för Nordiska Rådet att ta tag i Den gemensamma arbetsmarknaden 2.0! Om Norden på nytt kommer in i medborgarnas vardag, kan framtiden nå ännu längre.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida