Gunnar Wetterberg

Bostadsmarknaden har blivit pervers

Publicerad

Både Boverket och Assar Lindbeck har på sistone dömt ut hyresregleringen. Men det har etablerats en pervers jämvikt, som riskerar att förlänga det drygt 70-åriga eländet.

Bristen på bostäder i storstäderna leder till överhettning. Bristen på hyresrätter gör arbetsmarknaden trögrörlig. Om hyresregleringen avskaffades skulle byggandet antagligen öka. Med högre hyror i attraktiva lägen skulle fler välja förorter och närstäder, i synnerhet om bostadsbolagen lät dyra innerstadslägenheter pressa hyrorna på andra håll.

Det är en bestickande logik. Varför händer ingenting?

 

Det finns motargument. Hur ska vanliga människor ha råd att bo i innerstaden? Å andra sidan: vilka är det som får dagens lediga hyreslägenheter där? Ofta driftigt folk i byteskedjor, ibland i den gråzon där hyreskontrakt blir dellikvider vid villaköp.

Det finns lobbyister. I torsdags pekade den här sidan på Hyresgästföreningens störtflod av ibland ganska kränkande kommentarer när någon uttalat sig kritiskt om regleringen. Hotet därifrån bidrar säkert till att hämma de politiska partierna.

Men det finns en betydligt viktigare faktor: priserna på bostadsrätter och villor.

Ju färre hyresrätter, desto svårare för inflyttare. Utan kötid tar det åtskilliga år att nå fram till ett förstahandskontrakt. Till en början blir andra och tredje hand alternativet, men när inkomsterna stadgar sig blir det bostadsrätt eller småhus.

 

Svårigheten att komma åt hyresrätter har drivit upp priserna på de vita bostadsformerna. Många har anpassat sin ekonomi efter detta. Den avskaffade fastighetsskatten, den låga räntan och skatteavdragen har eldat på brasan. I Stockholmsregionen är det inte ovanligt att småbarnsfamiljer lånat 80-85 procent av köpeskillingar på flera miljoner.

Om hyresmarknaden avregleras skulle det antagligen kvadda dagens prisnivåer för villor och bostadsrätter. Med högre hyror skulle fler lägenheter komma ut på marknaden. Även med kraftiga hyreshöjningar skulle många attraktiva lägenheter ändå vara billigare än amorteringarna, räntan och avgiften för motsvarande bostadsrätter. Det större hyresutbudet skulle då pressa priserna på ägda lägenheter och småhus.

 

Det är mycket möjligt att prispressen skulle sänka kostnaderna för att bo i storstadsregionerna överlag, om man ser till både hyres- och bostadsrättsbeståndet. Det kan motverka risken för ökad segregation.

Men på kort sikt kan punkteringen av hushållens bostadsförmögenhet leda till kraftigt ökat sparande, med vanskliga konsekvenser för konsumtion och konjunktur. Därför är det inte bara hyresgästerna i subventionerade innerstadslägenheter som spjärnar emot, utan också den som betalat surt och dyrt för bostadsrätter och småhus i Täby.

På så sätt riskerar snedvridningarna på bostadsmarknaden att permanenta sig själva, till allvarlig skada för arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Om avregleringen ska lyckas måste den föregås av en skattereform som dämpar prisutvecklingen genom att göra pengar dyrare.

Då kan det vara en fördel att avregleringen antagligen måste ske gradvis – marknadshyror bara för nya hyresgäster? – och därför kommer att dra ut på tiden.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag