UTBILDNING
Antag att lönen är en avkastning som på vilket kapital som helst. Med en realränta på tre procent motsvarar en årslön på 360 000 kronor ett kapital på 12 miljoner. Det är mer än de flesta har i traditionella förmögenhetsslag.
Det kapitalet måste man vårda. Kapitalvård innebär placeringar.
I princip är det vad Lena Granqvist fått några av oss kollegor att skriva om i boken "Livslön. Välja studier, arbete, familj" (SNS), som kom ut härförleden.
Därför är Studentmässan i Älvsjö det viktigaste som händer den här veckan.
Tillsammans med förra veckans mässa i Malmö går 28 000 gymnasister runt mellan montrarna. Det är en fjärdedel av hela årskullen.
Valet har stor betydelse för deras livsinkomster.
Staten påverkar genom utbildning, arbets- marknads-insatser, skatter och social- försäkringar; arbetsmarknaden genom lönebildning och arbetstill-fällen; men ytterst är det var och en själv som väljer mellan vad som bjuds, som väger av utbildning och jobb mot familj, intressen och andra faktorer, som inte alltid låter sig mätas i pengar.

Detta berör allt fler. För femtio år sedan var det bara någon procent som gick vidare till universitetet. I dag går bortåt hälften av varje ny generation igenom högre utbildning. Men analyserna är relevanta för långt fler än akademiker.
Frågeställningarna är desamma, snart sagt vilken bana man än väljer genom livet och arbetsmarknaden.
När debatten började handlade den i hög grad om den privatekonomiska "rättvisan".
Varför skulle akademikernas livsinkomst beskattas hårdare bara därför att den var koncentrerad till färre år?
Under årens lopp har intresset vidgats till det samhällsekonomiska planet. Hur påverkar livslönerna individernas val av utbildning och arbete? Vilka följder får det arbetsmarknaden och näringslivet, när den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet kan tjäna mer än stora akademikergrupper?
Mantrat i debatten om arbetsmarknadens utveckling har varit kompetens. Problemet är att många utbildningar ger individen dålig avkastning.
Om utbildningarna inte blir tillräckligt attraktiva påverkar det kvaliteten på de verksamheter som de nyexaminerade så småningom söker sig till.
Lärarlönernas skrala utveckling i förhållande till andra yrken har inverkat menligt på rekryteringen, med de följder det antagligen får för skolan.
Trots de dystra livslöne- utsikterna är det ändå många som söker sig till de långa men lågbetalda utbildningarna.
Livslöneberäkningarna fångar inte den lockelse som ligger i yrkenas innehåll.
De som utbildar sig till bibliotekarier, sjukgymnaster eller psykologer gör det inte för livslönens skull. Men det är bra att veta vad man ger sig in på.

Faran med låga livslöner är att allt fler blir medvetna om alternativen. På student- mässan finns också de utländska montrarna. En stor del av varje årskull pluggar minst ett år utomlands - och då vet både de och deras vänner hur grönt gräset kan vara på den andra sidan.
Det lönar sig med utlands-erfarenhet, visar livslöne- boken - men för landet är det bäst om det blir några års lärande utflykt, inte en flytt för all framtid.


Gunnar Wetterberg