Annie Lööf strålade av lycka när statsminister Fredrik Reinfeldt presenterade henne som ny näringsminister. Hennes konkurrent i parti- ledarkampen, Anna-Karin Hatt, såg mindre munter ut - trots att hon numera inte bara är IT-minister utan också får ta hand om energi- frågorna. Eller kanske just därför.
Visserligen ligger det vanskötta Vattenfall under finansdepartementet sedan ett år, men det finns tusen tillfällen att snava över elsladdarna och slå sig och partiet illa.
Lööf valde att utse Lena Ek till miljöminister. Det borde bli bra. Det måste bli bättre än under Andreas Carlgren; Centerns gröna varumärke är inte mycket att hänga i granen just nu.
Lena Ek har gedigen erfarenhet från riksdagen, hon har jobbat med miljöfrågor inom EU där hon varit parlamentariker sedan 2004. Att hämta en minister från pendeltåget mellan Bryssel och Strasbourg har signalvärde, man markerar att EU-parlamentet inte är en kombination av elefantkyrkogård och ungdomsgård. Det bäddar för att dugliga och karriärsugna politiker törs ställa upp i EU-valen.

Frågan är om Annie Lööf kommer att se lycklig ut så länge till. Fortsätta arbetet med regel- förenklingar, sa hon. Och det är som att vada i klister. Det går framåt, men såväl lång- som mödosamt. Bara det är ägnat att sänka mun-giporna. Och så kommer Saab och annat elände.
Men Lööf kan glädja sig åt att statsminister Fredrik Reinfeldt är konservativ. Trots att Folkpartiet vid valet 2010 gick om Centern i storlek så har C fått behålla sina tunga ministerportföljer, och FP blivit sittande med två ministrar vars ärenden ryms i små påsar.
Folkpartiledaren Jan Björklund har förvisso ansvar för den allra viktigaste framtidsfrågan, att få ordning på utbildningsväsendet. Men integrationsminister Erik Ullenhag och jämställdhetsminister Nyamko Sabunis ärenden är få.

Tunga poster är ingen garanti för framgång. När en viktig portföljbärare misslyckas får det större effekter för partiet än om en plastpåse- försedd minister klantar till det. Se på Krist- demokraterna som styr det centrala socialdepartementet, det går inget vidare för partiet i opinionsmätningarna och varje dag hörs partikamrater som vill göra sig av med Göran Hägglund.
Fredrik Reinfeldt gjorde egna byten i regeringen förra hösten.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har inte låtit höra mycket av sig till skillnad från finansmarknads-minister Peter Norman.
Men det tar ofta tid att lära sig och därför är det inte läge för Reinfeldt att röra om ordentligt. Än.
Eskil Erlandsson blir kvar som landsbygds-minister, men annars är det triss i centerdamer i regeringen.
Det behöver inte vara vinnande.
Plockar oppositionen fram tre ess är partiet slaget.
Men än har vi inte sett mer än lankor där.