Inga mirakelmediciner kan trolla fram god tillväxt. Det är ett av beskeden i Konjunkturrådets rapport 2010, "Råd till en finansminister" (SNS). Tillväxt är resultatet av många små åtgärder. Men vilka?
Varför blir ett land rikare än ett annat? Vad är hönan, vad är ägget? Ger bra institutioner välstånd, eller är det bara så att rika nationer kan bygga bra institutioner?
Det är inte helt lätt att reda ut, för forskarna, eftersom världens länder är unika och således svåra att jämföra.
Men det finns rimliga teser och Sverige uppfyller redan många kriterier. Vi har exempelvis en god rättsstat, låg korruption, stabila spelregler, inga strejkepidemier. Olja för hjulen.
Den stora skattereformen och avregleringarna efter krisen på 90-talet är några av skälen till att en 20-årig kräftgång för svensk ekonomi förbyttes i framgång. Anpassningen till EU:s konvergensregler gav oss till slut ordning på statsfinanserna. Produktiviteten har varit hög, men Sverige har lidit av att näringslivet har varit specialiserat på produkter med fallande relativpriser. Tänk telekom.
Så vad behöver göras framöver? Finansminister Anders Borg får flera goda råd av forskarna.
För det första: satsa på utbildning. Utbildning på alla nivåer. Grundskolan och gymnasiet måste hålla högsta kvalitet. Utvärdera mera!
Alliansens yrkeshögskolor och lärlingssystem får beröm. Mer måste dock göras, utbildningsmässigt, för att förhindra växande ungdomsarbetslöshet och för att fylla hålen efter 40-talisterna, framför allt inom skola-vård-omsorg.
Högskoleutbildningen ska vara vass, inte bred. En dassig högskola i varje buske ger inte välstånd. Sverige behöver spetskompetens i en globaliserad värld med hårdnande konkurrens.
Forskning. Sverige satsar jämförelsevis mycket på forskning, men här finns kritik mot regeringens vilja att styra forskningen. Ni ska inte försöka satsa på rätt häst, lyder uppmaningen, för ni har ingen kristallkula.
Det finns andra saker politiker bör avhålla sig ifrån: kunskapskluster blir allt viktigare, men de måste uppstå organiskt. De finns i storstäderna, så ge storstäderna mer resurser. Försök inte bygga Silicon valleys på kalfjället av regionalpolitiska skäl.
Politiker bör inte heller försöka satsa på särskilda näringar eller företagstyper. Kristallkulebrist, som sagt. Politiker ska skapa förutsättningar för kreativitet och näringsliv, inte försöka förverkliga personliga eller trendriktiga visioner.
I rapporten föreslås inrättandet av ett Tillväxtpolitiskt råd, som komplement till Finanspolitiska rådet, med uppgift att bevaka tillväxtfrågor och se till att Sverige håller kursen.
Det är en bra idé. Politiker tänker lätt i korta mandatperioder - tillväxt är en maratondistans.