Uppdrag Granskning visar att projekt mot gängkriminaliteten i Göteborg inte har gett några resultat. Foto: Sofia Sabel/SVT/SVT
Uppdrag Granskning visar att projekt mot gängkriminaliteten i Göteborg inte har gett några resultat.  Foto: Sofia Sabel/SVT/SVT

Goda avsikter stoppar inte kriminella gäng

Publicerad
Uppdaterad

Det räcker inte med god vilja. Ansvariga måste ta till rätt åtgärder för att stoppa kriminaliteten. 

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är tanken som räknas. Det brukar sägas till den som vill väl, fast misslyckas ändå. Men gott uppsåt räcker inte. Det visar onsdagens avsnitt av Uppdrag granskning där det görs en djupdykning ned i den organiserade brottsligheten i Göteborg och det förebyggande arbetet mot gängkriminaliteten. 

På bara fem år har 30 människor skjutits till döds i staden. Två barn har dödats; en fyraårig flicka och en åttaårig pojke.

Utvecklingen kan inte ha kommit som en chock för Göteborgspolisen. Redan 2005 varnade en polisrapport för att det skulle växa upp en generation grovt kriminella ungdomar i Göteborg ifall de inte stoppades i tid. 

Det har förvisso gjorts satsningar mot gängkriminaliteten. Bland annat har Göteborg ett så kallat kunskapscentrum mot organiserad brottslighet där Polisen samarbetar med Skatteverket och en rad andra myndigheter. Det finns även en avhopparverksamhet sen 2011. Framgången har varit, minst sagt, begränsad. 

Avhopparverksamheten i Göteborg kan inte ge prov på att den har hjälpt någon att lämna den kriminella världen, avslöjar Uppdrag granskning. Det kan man inte säga efter så kort tid, hävdar enhetens planeringsledare Sören Rafstedt

Per-Olof H. Wikström, kriminologiprofessor vid universitetet i Cambridge, intervjuas också i programmet. Han är föga imponerad. Att rådfråga före detta kriminella och lokalinvånare om hur man ska komma till rätta med brottsligheten, som skett i Göteborg är amatörmässigt, enligt Wikström. 

Avhopparverksamheten i Göteborg är inte det enda projektet som ger skäl till oro.

I somras kom en utvärdering av SIG-projektet i Tensta och Rinkeby, som ska hjälpa ungdomar att lämna kriminella nätverk. De senaste två åren har det fått 33 miljoner kronor av Stockholms stad.

Det går inte att säga att projektet har lett till en minskning av den registrerade brottsligheten, säger kriminologen Jerzy Sarnecki som ansvarade för utvärderingen (P4 Stockholm 8/8). 

Trots att satsningen inte har uppvisat några övertygande resultat ska den ändå göras permanent. Socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) är inte det minsta bekymrad: ”Det här är väldigt kriminella personer, som har varit i kriminalitet under lång tid och det vänder man inte på bara några år, utan det kommer att ta tid.”

Det är förståeligt att de som har investerat mycket i projekten inte vill kännas vid några svårigheter. Men problemen med gängkriminaliteten är alldeles för allvarliga för att något som prestige ska få stå i vägen. 

Därför måste åtgärderna utvärderas närmare innan projekten får ännu mer pengar. Ansvariga borde även titta på vilka metoder som har stöd i forskningen och vad som har fungerat i andra länder. 

Medan politiker och myndigheter tålmodigt väntar på framgångssiffror från Göteborg och Stockholm riskerar fler att falla offer för den organiserade brottsligheten. Det är inte bara tanken som räknas.

 

Läs också: 

Låt fiaskot i Malmö bli slutet för projektpolitik  

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag