I Gårdsten, på bilden, ska kommunala Egnahemsbolaget bygga 34 radhus med bostadsrätt för att få ny mix i stadsdelen. Foto: ANDERS YLANDER
I Gårdsten, på bilden, ska kommunala Egnahemsbolaget bygga 34 radhus med bostadsrätt för att få ny mix i stadsdelen. Foto: ANDERS YLANDER

Gärna bostadsrätter, men inte i kommunal regi

Publicerad

Bostadsbristen är akut. Men att kommunala bostadsföretag bygger bostadsrätter är inte ens en dellösning. Det är bara dumt.

Många kommunala bostadsföretag säljer en del av sina fastigheter nu. Ibland till nybildade bostadsrättsföreningar. Oftare till privata fastighetsbolag, eller halvstatliga.

Sveriges största hyresvärd är i dag Rikshem, som ägs av 4:e AP-fonden samt LO och Svenskt näringslivs gemensamma pensionsbolag AMF. Nu sitter man på 28 000 lägenheter, till stor del köpta från kommuner. 

Luleå sålde 1 600 lägenheter för pengar och utfästelsen att Rikshem ska bygga 550 bostäder där de närmaste åren. 

I Östersund rörde det sig om 1 700 sålda lägenheter, mot löfte om 300 nybyggda och 300 i ett bolag som ska ägas av Östersundshem och Rikshem ihop. Det senare är en dålig idé. 

Ansvarsförhållandena och affärsriskerna blir för oklara när kommunalt och privat (låt vara delstatligt) blandas ihop.

De kommunala bostadsbolagen, som helst kallar sig allmännyttan, säljer fastigheter för att ha råd att bygga nya. Kommunerna vill inte dra på sig hur stora lån som helst. 

Nog behövs det nya bostäder. Bygda i vilken regi som helst. Nästan. I region Örebro vill landstingspolitikerna bygga äldreboenden i anslutning till vårdcentraler. 

Samlokaliseringen låter listig. Men att landsting/regioner ska ge sig på att beställa och äga hyresfastigheter är fel tänkt. De har inte kompetensen. Den finns i kommunerna. Och det är inte heller landstingets uppgift att vara hyresvärd.

Ska samprojekten göras är det bättre att vårdcentralerna hyr in sig hos kommunen. Var och en bör göra det den kan bäst.

Men inte heller kommunerna håller sig till sitt. Fler och fler börjar nu bygga bostadsrätter. Politikerna tänker sig att kommunen ska tjäna pengar på detta vis, vilket ska underlätta byggandet av hyresrätter.

I Göteborg finns kommunala Egnahemsbolaget, som inte gått så bra. Men man siktar ändå på expansion. 200 bostadsrätter, kedjehus och villor om året ska det bli från 2018. 

I Upplands-Väsby bygger kommunens Väsbyhem också bostadsrätter, det ska bli 88 stycken i området Väsby Allé. 

Exemplen här ovan är från rödgrönt politiskt styrda kommuner. Men borgerliga är inte bättre. Västerås var inne på bostadsrättsbyggande under tidigare blått styre, liksom Moderaterna i Stockholm.

I Söderköping är det styret S+MP+M som vidgat uppdraget till bostadsbolaget Ramunderstaden så att företaget också kan bygga bostadsrätter.

Att beställa och låta bygga bostadsrätter är en annan affär än att bygga hyresbostäder. Det innebär andra risker. Och dem ska kommunerna helt enkelt inte ta.

Det blir inte bättre för att man gör som hälftenägare tillsammans med ett börsnoterat byggbolag som Peab, vilket sker genom Pekum i Kumla. (Där S+M bildar majoritet.)

Det krisar på kommunala kärnområden. Politikerna måste lägga kraften där i stället för att expandera inom sektorer där de helt saknar kompetens.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor

Läs även: Hellre Berts koja än bara luftslott 

Och gärna: Galet att dödas utsikt kan stoppa bostäder 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag