FYLL BORDEN. För att diska, skala grönsaker och städa behövs inte så omfattande ordförråd i svenska. Det kan fyllas på efterhand. Foto: / (C)PONTUS JOHANSSON
FYLL BORDEN. För att diska, skala grönsaker och städa behövs inte så omfattande ordförråd i svenska. Det kan fyllas på efterhand. Foto: / (C)PONTUS JOHANSSON

Gå mer på krogen, för invandrarnas skull

Publicerad

Flyktinginvandrare har svårt att jobb, och ligger en bra bit under snittsvensk lönenivå. För att fler ska lyckas få arbete fortare krävs fler låglönejobb, som på krogen.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Den lilla myndigheten Ifau har det långa namnet Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Mer än hälften av de 36 årsarbetskrafterna har doktorsexamen. 

Återstår att se om Ifau gör sitt för att nå regeringens mål om 5 000 moderna beredskapsarbeten inom staten. Åtgärden ska användas för nyanlända samt människor som varit färdiga för gamla Fas3. Det är inte lätt att se vilken nytta en nyanländ med svag utbildningsbakgrund kan göra på en forskningsmyndighet, men ganska enkelt att ana att en sådan beredskapsjobbare skulle känna sig helt utanför.

Alla svenska arbetsplatser är förvisso inte forskningsinstitut, men kraven på att kunna förstå och läsa svenska höga på många ställen. Man måste kunna begripa instruktioner, mejla och messa hit och dit om order som gått fel.

Stabilt svårt att få jobb 

Det är en av förklaringarna till att det går trögt för flyktinginvandrare att etablera sig på arbetsmarknaden. Ifau noterar dock i sin nya rapport "Flykting- och anhöriginvandrares etablering på svenska arbetsmarknaden" att läget varit stabilt uselt länge.

Efter fem år med uppehållstillstånd har bara 45 procent löneinkomster som motsvarar hälften av vad den typiske 45-åringen drar in. Efter 15 år är det fyra av fem som klivit över denna låglönegräns. Och då har Ifau endast räknat med människor mellan 20 och 50 år. För dem som är äldre är läget betydligt värre.

Det har alltså gått trögt att ta sig in på arbetsmarknaden, relativt lättast har det varit i servicebranscher som restaurang, hotell och städning. Men det har varit ungefär lika illa alla undersökta år mellan 1990 och 2004.

– De som oroar sig och säger att nu när det är så många som är på väg in så kommer det vara ännu svårare än för dem som kom tidigare. Tittar vi på historien så ser det inte ut som att det sambandet är så starkt, säger Ifaus generaldirektör Olof Åslund till Ekot

Ex-juggarna klarade sig bättre

Nja. Rapporten visar att det gått bäst för ex-jugoslaverna, som var den förra stora flyktinggruppen. Människor från Mellanöstern och Afrika har lyckats sämre med sin etablering. Nu är väldigt många av de arbetslösa just från de två regionerna samt Afghanistan. 

Det talar för att problemet är ännu svårare att lösa. Ifau har förstås heller ingen dunderkur i bakfickan. Man skriver att lägre minimilöner skulle öka sysselsättningen, men bara måttligt.

Ändå är sänkta ingångslöner den väg parterna bör enas om. För arbetsgivarna lockas inte av de många och generösa bidrag som de kan få via Arbetsförmedlingen. Sådana anställningar innebär för mycket administration. 

Staten bör dock inte lägga alltför mycket pengar och kraft på åtgärder för de människor som knappt lärt sig någon svenska efter flera år. Det allmänna bör koncentrera energin på att rycka upp grundskolan, så att barnen kan konkurrera på arbetsmarknaden som de svenskar de är.

 

Läs också: 

Facken måste säga ja till fler låglönejobb 

ANN-CHARLOTTE MARTEUS: Politikerna ger tomma sluta röka-löften 

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag