Inrikesminister Anders Ygeman och finansminister Magdalena Andersson kan konsten att ge löften som ska infrias när deras mandatperiod har löpt ut. Foto: ADAM IHSE/TTInrikesminister Anders Ygeman och finansminister Magdalena Andersson kan konsten att ge löften som ska infrias när deras mandatperiod har löpt ut. Foto: ADAM IHSE/TT
Inrikesminister Anders Ygeman och finansminister Magdalena Andersson kan konsten att ge löften som ska infrias när deras mandatperiod har löpt ut. Foto: ADAM IHSE/TT
Annie Lööf lovar 11 miljarder till försvaret - efter år 2020. Foto: JESSICA GOW/TTAnnie Lööf lovar 11 miljarder till försvaret - efter år 2020. Foto: JESSICA GOW/TT
Annie Lööf lovar 11 miljarder till försvaret - efter år 2020. Foto: JESSICA GOW/TT
Framtiden är oviss - men full av fantastiska möjligheter, anser tydligen våra hoppfulla politiker. (Star Trek) Foto: PHOTO CREDIT: ZADE ROSENTHALFramtiden är oviss - men full av fantastiska möjligheter, anser tydligen våra hoppfulla politiker. (Star Trek) Foto: PHOTO CREDIT: ZADE ROSENTHAL
Framtiden är oviss - men full av fantastiska möjligheter, anser tydligen våra hoppfulla politiker. (Star Trek) Foto: PHOTO CREDIT: ZADE ROSENTHAL
Anna Kinberg vet hur man halverar sysselsättningsgap. År 2025. Foto: FREDRIK SANDBERG/TTAnna Kinberg vet hur man halverar sysselsättningsgap. År 2025. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Anna Kinberg vet hur man halverar sysselsättningsgap. År 2025. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Gå inte på politikernas luddiga mañana-löften

Publicerad

Politiker har skaffat sig ovanan att avge löften som ska infrias långt in i framtiden. Sluta upp med det.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det glada 20-talet, ni vet - det är på väg att få en renässans och en ny innebörd. Det svenska 2020-talet är nämligen årtiondet då de tjusiga politiska löften som ges av dagens politiker kommer att uppfyllas på det mest underbara sätt.

År 2024 kommer det exempelvis att finnas 10 000 fler poliser än i dag. Det har inrikesminister Anders Ygeman (S) lovat.

Hur ska det gå till, undrar ni, i ett läge då poliser slutar en masse och utbildningsplatser står tomma. Det undrar nog Ygeman också. Men hur många kommer att hålla räkningen fram till 2024? Sitter Anders Ygeman i regeringen då? Troligen inte. Så vem ska hållas ansvarig om planen inte går i lås? 

Se hur det gick när Reinfeldt slutade 2014. Inte en kotte i Jättenya moderaterna tar ansvar för något från den tiden, tvärtom. 

Löfven lovar jobb och klimatrekord

Strategin att avge politiska löften som ska infrias en bra bit bortom denna mandatperiod har blivit en folksport bland våra politiker. Löfvens lovade 2014 att vi ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Och inför fjolårets höstbudget påstod statsministern att regeringen gjort en "unik rekordsatsning" på klimatet. De glömde dock den lilla detaljen att 75 procent av pengarna dimper ner först efter valet 2018.

Oppositionen ägnar sig också åt lös och ledig framtidsoptimism. I sitt senaste jultal lovade Annie Lööf 11 miljarder till försvaret - efter år 2020. 

Anna Kinberg Batra (M) har å sin sida lovat att sysselsättningsgapet mellan infödda och invandrade ska vara halverat år 2025. Moderaterna ska dessutom skapa 500 000 nya jobb till samma år, intygar hon. 

Gustav Fridolin (MP) har på ett smärtsamt sätt lärt sig att man inte ska vara i närheten av att lova en lösning på skolans problem inom 100 dagar. Så nu lovar han i stället att alla lärare ska vara behöriga om tio år. Ställ det mot Skolverkets larm om att 70 000 lärare saknas fram till 2019.

De skjuter problemen framför sig

Det finns politikområden och målsättningar där det är rimligt att man har en längre tidshorisont än en mandatperiod. Koldioxidnivåer tar tid att sänka, fossildrivna fordonsflottor tar tid att byta ut och bostäder tar tid att bygga, exempelvis. Men det är ingen tvekan om att politiker använder långa bäst före-datum för att skjuta problem på framtiden. 

Antingen vet de inte riktigt hur de ska lösa dem - som att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda - eller så skulle en snabb lösning eller åtminstone dellösning kosta mer än vad politikerna kan, eller har lust, att betala. 

Många poliser skulle nog komma tillbaka till kåren, och fler söka sig till utbildningen, om lönerna ökade märkbart. Men då måste regeringen dra ner på annat väljargodis.

Fluffiga framtidslöften är ett ofog som partierna måste sluta upp med. Väljarna lär sig snart att genomskåda illusionsnumren och då hotar förtroendet för politiken att undergrävas.

 

Läs också:

Tjo och tjim med finansministern 

Löfven borde akta sig för alternativa fakta 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag