Sverige är på vippen att bli ett europeiskt lagomland vad gäller sjukskrivningar. Under 2009 var 2,4 procent av de anställda i åldrarna 20- 64 sjukskrivna minst en vecka. Medelvärdet för åtta europeiska länder - inklusive Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland - var cirka 2,2 procent i fjol.
"Sjukfrånvaron i Sverige i dag ligger väldigt nära den nivå som har varit gängse i övriga Västeuropa under de senaste 20 åren", säger Jon Dutrieux vid IFS, inspektionen för socialförsäkringar, till Ekot i P1.
I Sverige har det däremot inte funnits någon gängse, någon stabil eller normal, sjukskrivningsnivå under de senaste 20 åren. Det har varit hela havet stormar. 1987 låg vi i ohotad Europatopp med 5,5 procent sjukskrivna. 1996 hade siffran halverats. Nio år senare, 2003, var den uppe i 4,4 procent - och på sex år har den halverats igen.

Orsakerna till de höga sjukskrivningstalen i början av seklet är flera och de har alltid varit omdebatterade. Arbetarrörelsen såg till en början arbetsmiljön som den stora boven. Men en del borgerliga röster började nämna det tidigare onämnbara: människor kanske faktiskt är sjukskrivna fastän de inte är sjuka.
Med tiden blev bilden mer komplex. Människor tycktes rinna över från arbetslöshetsförsäkring till sjukskrivning, med läkares goda minne. Normer kring varför och hur länge man kunde vara sjukskriven skilde sig åt i olika landsändar. I regel fanns ett klart samband med den lokala arbetsmarknadens spänst.
I en ny bok, "Kampen om sjukfrånvaron", hävdar statsvetaren Björn Johnson att sjukskrivningsboomen inte berodde på överutnyttjande utan på att rehabiliteringsresurser drogs in. Och, visst, rehabilitering är naturligtvis en viktig komponent inom hälsovården. Men det är uppenbart att ohälsan i högsta grad påverkades av arbetsmarknadens tillstånd och funktionssätt, normförskjutningar - samt en generös sjukförsäkring där laissez faire regerade.
Det sistnämnda, en generös sjukförsäkring, har Sverige haft gemensamt med Nederländerna och Norge. Det är också den trio länder som på ett påfallande sätt har svävat över europeisk normalnivå. I Nederländerna har kurvan dykt precis som i Sverige. Ny "ledare" är Norge, där nästan 4 procent av arbetsstyrkan var sjukskriven 2009.
Någon som på allvar tror att norrmän har skraltigare hälsa än danskar, britter och fransmän? Eller att rehabiliteringen är så mycket sämre i världens rikaste välfärdsstat?

Det är goda nyheter för Sverige, alltså. Men det finns smolk i glädjebägaren. En betydande del av nedgången sedan 2003 kan förklaras med att människor förtidspensionerats bort från sjukskrivningsstatistiken. Ofta i onödan, om allt hade skötts ordentligt från början. En långtidssjukskrivning kan nämligen i praktiken liknas vid en livstidsdom: chanserna att komma tillbaka i arbete är minimala.
Den stora utmaningen framöver består därför i att inte låta långtidssjukskrivningarna sticka iväg igen. De nya sjukskrivningsreglerna, med tidsgränser och kontroller är en bra början.