Gustav Fridolin. Foto: Alex LjungdahlGustav Fridolin. Foto: Alex Ljungdahl
Gustav Fridolin.  Foto: Alex Ljungdahl
Regeringen har ett statsbidrag för att stimulera kommunerna att rusta upp skolor. Det är 330 miljoner kronor. Att dela på. För alla 290 kommuner. Foto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGRENRegeringen har ett statsbidrag för att stimulera kommunerna att rusta upp skolor. Det är 330 miljoner kronor. Att dela på. För alla 290 kommuner. Foto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGREN
Regeringen har ett statsbidrag för att stimulera kommunerna att rusta upp skolor. Det är 330 miljoner kronor. Att dela på. För alla 290 kommuner. Foto: Christer Wahlgren / FOTOGRAF CHRISTER WAHLGREN

Fridolin, skäll på dig själv för skolbrist

Publicerad

Kommuner har usel planering för skolbyggen. Men statens barackallergi skapar också onödiga svårigheter i ett trängt läge.

I sex av de tio största bostadsprojekten som stått klara 2011-2014 har politiker och tjänstemän missat att bygga tillräckligt med skolor. Eleverna får gå i baracker, visar en undersökning av DN.

Utbildningsminister Gustav Fridolin kommenterar i Ekot: "En viktig sak är att se till att man inte planerar för nya bostadsområden "i ett stuprör" i kommunen, utan att kommunens olika förvaltningar talar med varandra."

Stuprörspolitik är alltid dåligt. I den genren slår staten kommunerna med hästlängder. Vilket bidrar till bristen på skollokaler.

Eleverna i DN:s undersökning får trots allt gå i baracker, eller skolpaviljonger som också de kallas. Det får inte barnen i Bokenäs skola i Uddevalla, fastän modulhuset - en tredje benämning - står där.

Politikerna i Uddevalla planerade först att bygga om- och till permanent. 20 miljoner anslogs. Då slog staten till, i form av Trafikverket. Hamnar för nära vägen, bullrigt och farligt.

I stället valde kommunen att satsa på ombyggnad och en barack i Bokenäs, rapporterar Bohusläningen. Då slog staten till i form av länsstyrelsen, stoppade såväl ombyggnad som modulhus eftersom man bedömde att problemet inte är tillfälligt. Och tillfälliga bygglov får bara ges för tillfälliga svårigheter.

Skolledningen tänkte till. Bygdegården ett par minuter bort borde kunna användas. Men de statliga reglerna säger att då krävs det ändring i bygglov så därav blir intet. I stället får eleverna tränga ihop sig i den gamla skolan.

Det blir garanterat bullrigare, och ljud av den sort som definitivt försämrar arbetsron till skillnad från vägsus.

Naturligtvis bör kommunala tjänstemän prata med varandra över förvaltningsgränser och se till att det byggs skolor när det byggs bostäder. Men det finns annat de inte kan planera för, som vilka regler riksdagen sätter för migrationspolitiken.

En stor del av de asylsökande barn som nu går i svensk skola kommer att få uppehållstillstånd. Men ingen vet hur stor del. Ingen vet i vilken omfattning avvisningar kan genomföras.

Då är det rätt rimligt att kommuner inte bara bygger nya skolor utan också hyr in modulhus. Även om de senare är dyra att hyra kostar det ännu mer att bygga nytt. Den planerade nya F-6-skolan Källdal i Uddevalla antas kosta 300 miljoner kronor.

Regeringen har ett statsbidrag för att stimulera kommunerna att rusta upp skolor. Det är 330 miljoner kronor. Att dela på. För alla 290 kommuner.

Det mer än utmanar löjet. Liksom den statliga stuprörspolitiken där regler om buller och korta tillfällig bygglov i praktiken tvingar rektorer att göra om biblioteket till klassrum och öka klasstorlekarna. I stället för att låta eleverna gå i en lugnare barack.

Regeringen tvärvände i asylpolitiken. Den borde göra giltighetstiden för tillfälliga bygglov längre lika kvickt.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.

Läs även Ska svartbyggen lösa flyktingkrisen?

Läs även Skolexempel på byråkrati på steroider.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag