Landskrona hakar på trenden med rökförbud. Förslaget innebär att rökning förbjuds inte bara på den kommunala arbetsplatsen, utan under all arbetstid. Detta oavsett om den anställde kör bil i yrket, jobbar utomhus eller hemifrån.
Utbildningsnämnden vill dessutom utvidga policyn till att också omfatta snusning. En lärare som förlägger en del av arbetet hemma kommer alltså att bryta mot arbetsgivarens regler om han eller hon snusar under provrättningen.
Dessutom ska Landskrona stads policy bara gälla de anställda, inte de politiker och kommunalråd som drar några bloss mellan sammanträden där andras arbetsvillkor dikteras. Och sedan förfasar man sig över politikerförakt.
Lisa Flinth (FP), ordförande för nämnden, menar att det viktiga med tobaksfri arbetstid är att vuxna är "goda förebilder". Rökpauserna ska väck! Tänk på barnen!

Goda förebilder är förvisso bra, men problemet med rigida regelverk är att de blir blinda för proportioner. Att vilja skydda icke-rökare från passiv rökning är en rimlig ståndpunkt. Likaså säkerhetsfrågor och sjukvårdshygien.
Men så gott som alltid blandas relevanta invändningar mot rökning ihop med hur människor sköter sin egen hälsa. Skapandet av ansvarstagande individer är bara ett av flera argument som brukar anföras när förbud kommer på tal.

Mental istid på integritetsfronten är nu inget nytt när det gäller tobak. Bland annat Kronobergs landsting, Östersund och Simrishamn har infört tobaksfri arbetstid, vilket också innebär snusförbud.
När ett sådant förbud fördes på tal i Umeå 2009 stötte politikerna på patrull. Motivet i det fallet var hälsosammare med­arbetare. Man ville bara de anställdas bästa, sades det. Men de västerbottniska kommunanställda snusarna protesterade. Motståndet var så stort att förslaget fick skrotas. Tjänstemännen i Oskarshamn och Vansbro har på samma sätt fått se sig besegrade av folkopinionen.
Hur är man en passiv snusare? Prillan under läppen innebär inga hälsorisker för omgivningen. Lennart Holmlund, socialdemokratiskt kommunalråd i Umeå, hade svaren. Det är snuslukten som är anstötlig, liksom synen av någon som stoppar en prilla i munnen.
Historien förtäljer inte om dåligt bordsskick, äcklig andedräkt, kroppsodör eller allmän fulhet var nästa punkt på förbudsförslagslistan.

Att kunna påverka sin arbetssituation är högt värdesatt, och något människor längtar efter. Det är till och med viktigare än lönenivån. Om det nu är rökarnas och snusarnas egen hälsa man bryr sig om, varför inte ta itu med den stress och maktlöshet som gång på gång visat sig förödande för människors välmående, i stället för att skapa regler där regler inte är nödvändiga?
Förbud är ett simpelt sätt att visa handlingskraft. Politikerna i Landskrona, och annorstädes, har glömt bort vem som är till för vem. Politikerna ska vara medborgarnas tjänare, inte styra och ställa med dem som vore de omyndiga undersåtar.