Upprepar kravet. Under riksmötet i Västerås upprepade Jan Björklund Folkpartiets krav på sänkta ungdomslöner. "Det är bättre att en 19-åring får jobb, även med lägre lön", sa han. Foto: Nils Petter Nilsson
Upprepar kravet. Under riksmötet i Västerås upprepade Jan Björklund Folkpartiets krav på sänkta ungdomslöner. "Det är bättre att en 19-åring får jobb, även med lägre lön", sa han.  Foto: Nils Petter Nilsson

FP har rätt om ungdomslöner

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hur lång tid tar det för en arbetssökande, som gång på gång misslyckas med att få jobb, att förlora självförtroendet? Det är naturligtvis individuellt, men man kan gissa att det är särskilt svårt för ungdomar att hålla ut. De ska ta det väldiga steget från ungdomstid till vuxenvärld. De har kortare perspektiv, och därmed kanske sämre uthållighet, än äldre. Och om de aldrig någonsin har mötts med ett "Ja, dig vill vi ha!", måste det vara mycket lätt att mista tron på att man har något värde alls på den undflyende arbetsmarknaden.

Under riksmötet i Västerås i helgen upprepade Jan Björklund Folkpartiets krav på sänkta ungdomslöner: "Det är bättre att en 19-åring får jobb, även med lägre lön, än att 19-åringar går arbetslösa med socialbidrag", sade FP-ledaren. Det har han rätt i.

 

Facken är i princip negativa, de ser till den ekonomiska delen och glömmer faktiskt den psyko­sociala. Men det är klart att unga kan uthärda lite lägre lön än äldre. De har inte lika stora åtaganden och utgifter som äldre. Huvudsaken är att de kan se möjligheten att ta sig upp för löne- och karriärtrappan med stigande ålder och färdigheter. Det är också viktigt att de lär sig den disciplin som behövs för att man ska vara gångbar på arbetsmarknaden, som att gå upp på morgonen och komma i tid till jobbet.

Riksdagspartierna kan inte besluta om ingångslöner. Det är upp till arbetsmarknadens parter. Men Jan Björklund uppmanar FP-politiker att göra vad de kan - det offentliga är ju en väldig arbetsgivare. Dock finns det tyvärr inte lika många lågkvalificerade jobb som förr. Höga ingångslöner och platta lönetrappor tenderar att radera ut lågkvalificerade jobb. Barnskötare ersätts av förskollärare, vårdsbiträden av undersköterskor. Den utvecklingen förstärks av politiker - av alla färger - som vet att det är ett valvinnande koncept att lova väljarna "kompetensutveckling" och "kvalitetssäkring" inom välfärdstjänsterna. Förr kunde ungdomar lätt få jobb som vårdbiträden inom äldrevården, exempelvis. Deras entusiasm och känslighet för patienternas skörhet var ett bra korrektiv till äldre uvars gamla, men inte alltid goda, vanor. Så länge de utbildade höll ett vakande öga över dem, var de en tillgång. Det är ett stort misstag av politiker att, vid sidan av de höga ingångslönernas tröskel, bygga höga kompetenströsklar där de inte behövs.

 

 

2010 slöt IF Metall ett "yrkesintroduktionsavtal" med fem arbetsgivarorganisationer, innebärande att ungdomar kan anställas till minst 75 procent av avtalsenlig lägstalön, samt att de får utbildning under en del av arbetstiden. Mot den bakgrunden blir det intressant att se hur Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik utvecklas under Stefan Löfven.

Ungdomsarbetslösheten är, som Löfven själv har sagt, "en tickande bomb". Den kräver nytänkande och mod i alla politiska läger.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag