SKOL-KRIS. Ulf Kristersson (M) och Jan Björklund (FP) är missnöjda med den svenska skolan. Ett sätt att komma till rätta med problemen är att låta staten ta över ansvaret. Foto: Sven-Erik Johansson
SKOL-KRIS. Ulf Kristersson (M) och Jan Björklund (FP) är missnöjda med den svenska skolan. Ett sätt att komma till rätta med problemen är att låta staten ta över ansvaret. Foto: Sven-Erik Johansson

Förstatliga skolan

Publicerad

I Moderaternas kamp för att bli ett maktparti für alle, har man nu kommit fram till att man bör bry sig om barnen. Alla barn. Socialminister Ulf Kristersson ska leda partiets barngrupp, och arbeta utifrån premissen att samhället "i så stor utsträckning som möjligt ger alla barn likvärdiga förutsättningar", oavsett uppväxtvillkor.

Eftersom Moderaterna är för låga bidrag, måste man arbeta med andra verktyg. Då är en klasskompenserande skola central. Och för att det ska bli verklighet, torde det vara en förutsättning att skolan centraliseras.

Svensk skola har på 20 år gått från att vara hårt centraliserad, till att bli en av Europas mest decentraliserade.

Det skrev Per Thullberg, generaldirektör vid Skolverket 2003-2010, på DN Debatt i går.

Under samma tid har skolresultaten försämrats och likvärdigheten minskat. Nu är det dags att återförstatliga, menar Thullberg.

 

Decentraliseringen är ett resultat av kommunaliseringen 1991, friskolereformen och skolpengen. Tanken var förstås att skolan skulle bli bättre genom dessa reformer. Så blev det alltså inte. Den svenska skolan har bland annat misslyckats med sin klasskompenserande uppgift.

Förhoppningsvis kommer den nya skollagen, med hårdare reglerad kursplan, tidigare betyg och fler nationella prov, styra upp en del. Samma sak när bättre utbildade lärare så småningom kommer ut. Men så länge kommunerna har ansvaret lär ojämlikheten frodas.

Skolverket och skolinspektionen reglerar och inspekterar Skolverige. Men Per Thullberg vittnar om att skolverket under hans tid inte lyckades i utvecklingsarbetet med kommunerna.

Så är det fortfarande.

 

I november berättade SR:s "Kaliber" att av 70 undersökta kommuner hade 68 fått kritik av skolverket eller skolinspektionen för att man inte följer upp hur eleverna klarar sig. Men kommunerna tog ofta kritiken, liksom upprepad kritik, med ro.

Kommunernas vilja att spendera på skolan, och att resurskompensera svaga skolor, saknas på många håll. I Helsingborg, till exempel, finns en skola där 93 procent av eleverna klarar kunskapsmålen, i en annan skola är siffran 39 procent. Så får det inte se ut. Kommuner är skyldiga att undanröja sådana skillnader.

Alla barn har enligt lag rätt att få hjälp att nå kunskapsmålen. Och ingen liberal demokrati kan acceptera något annat än att skolan jämnar ut livschanser.

 

Ett förstatligande skulle inte magiskt lösa skolans problem, förstås. Men om utbildningsministern tvingades förklara sig i medierna varenda gång det rapporterades om klyftor och undermåliga skolor, och inte kunde skylla på kommunerna, kan man anta att åtgärder faktiskt skulle vidtas.

Folkpartiet vill förstatliga skolan. Moderaterna var emot kommunaliseringen, men nu är man i god konservativ anda emot att ändra tillbaka.

Kanske att Ulf Kristerssons barngrupp kan ändra på detta.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag