Försiktige Fredrik

Det borde ha varit en enkel match för Fredrik Reinfeldt. Enligt Synovates senaste mätning känner 63 procent av svenskarna förtroende för Reinfeldt mot bara 22 procent för Sahlin. Ändå blev det en oväntat jämn duell i det allra sista avsnittet av "Rakt på med K-G Bergström".
Ledtemat var det brukliga: Sahlin anklagade regeringen för passivitet medan Reinfeldt kontrade med att Alliansen tar ansvar för statsfinanserna. Slösa står mot Spara i svensk politik.
I grunden har Reinfeldt rätt när det gäller oppositionens ekonomiska lättsinne. Socialdemokraterna har kastat fram det ena miljardpaketet efter det andra och vill skriva ut checkar in blanko till de amerikanska biljättarna. Frågan är varifrån pengarna ska tas. S pekar gärna på regeringens skattesänkningar, men eftersom man godtar dem retroaktivt så duger det knappast som besparing. Att höja inkomstskatterna i dagens konjunkturläge vore dessutom en katastrofal stimulanspolitik.
Problemet är att Reinfeldt går för långt i sitt försiktighetstänkande. Vi upplever just nu en historisk ekonomisk kris. Då går det inte att underkasta sig traditionell budgetdisciplin, som om vi bara upplevde en vanlig recession.
Framför allt gäller det att stoppa krisen från att nå offentlig sektor och utlösa massuppsägningar under 2010. Lyssnar man på Anders Borg på sistone verkar det som om regeringen har insett detta och tänker öka statsbidragen till kommuner och landsting i vårproppen om några veckor.

Men i tv-debatten sådde Reinfeldt tvivel kring detta. Han vägrade utställa några löften om mera pengar och gled undan alla frågor. Det är illavarslande. Alliansen måste se upp så att det statsfinansiella traumat från 90-talet inte förlamar politiken. Budgetdisciplin är en dygd, men exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder. Det är inte hela världen om budgetunderskottet drar iväg tillfälligt.
Sahlin kan därför komma att få rätt i sina anklagelser om att regeringen är för passiv. Sanningen är att regeringens bästa gren hittills har varit att hantera högkonjunkturen - inte krishanteringen.
Det var först när duellen flyttade över till andra politikområden som Reinfeldt överglänste sin debattmotståndare. I klimatdiskussionen visade han att han både behärskar frågorna som få andra och har ett brinnande engagemang. Det bådar gott inför Sveriges EU-ordförandeskap i höst och klimattoppmötet i Köpenhamn i december.
Reinfeldt behöver visa samma glöd och handlingskraft när han debatterar jobbkrisen.