Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) duckar om hur bostäder ska fås fram. Foto: Tommy Pedersen
Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) duckar om hur bostäder ska fås fram. Foto: Tommy Pedersen

Flyktingmottagandet
är på väg att kollapsa

Publicerad

Den kraftiga flyktingströmmen mot Sverige sätter hård press på bostadsmarknaden.

De närmaste fyra åren behövs 35 000 nya bostäder per år bara åt dem som fått uppehållstillstånd. Samtidigt är bostadsbristen redan akut på många platser.

Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) har lanserat idén att modulhus med tillfälliga bygglov skulle kunna vara en snabb lösning och frågan har utretts av Boverket.

Modulhusen lär dock bli de sämsta och dyraste bostäder som någonsin producerats i Sverige. Hyreskostnaden för en modultrea skulle bli nästan 20 000 kronor i månaden, visar en ny rapport som gjorts på uppdrag av byggbolagen JM och Veidekke.

En anledning till de höga kostnaderna är att husen måste skrivas av på tio eller femton år, därefter ska de monteras ned. Finansieringsfrågan kvarstår dock. Vem ska ta mångmiljardnotan för att modulhusen byggs? Och vem ska betala hyran?


Rapporten ifrågasätter vidare om bostadsministerns planer på tillfälliga bygglov ens är lagliga. Sådana lov får bara ges om behovet är tillfälligt. Ingenting tyder dock på att efterfrågan på bostäder skulle vara mindre om tio år.

Mehmet Kaplan har visserligen redan aviserat lagändringar för att snabba upp bygglovsprocessen. Men sådant kräver tid - något som det är ont om i en tid när Sverige tar emot närmare 1 000 asylsökande en vanlig vecka.

När Boverket utredde nyanländas bostadssituation gav man också andra förslag på möjliga lösningar. Två av de mest kontroversiella var att nyanlända ska få gå före bostadskön och att hyresvärdar ska tvingas lämna lediga lägenheter till förmedlingar.

Ännu har Mehmet Kaplan dock inte kommenterat hur regeringen ställer sig till detta. I stället har han sorglöst gått till attack mot de friare regler för andrahandsuthyrning som lett till en kraftig ökning av utbudet av lediga lägenheter i Stockholm.


Regeringen har också lanserat en satsning på över tre miljarder kronor för att öka byggandet av nya hyresrätter. Någon mekanism för att de 15 000 lägenheter per år som skattebetalarna får subventionera ska fördelas till nyanlända och unga - grupper som regeringen hävdar gynnas av satsningen - finns dock inte.

Det går bara att dra slutsatsen att regeringen inte har någon riktig idé om hur tillräckligt många bostäder ska kunna skakas fram. Det närmaste en plan den kommer verkar vara att låta trångboddheten i utanförskapsområdena växa.

Nyligen förklarade justitieminister Morgan Johansson (S) att regeringen tvärtemot tidigare löften inte avskaffar EBO-lagen som ger asylsökande rätten att själva skaffa sig bostad. Det skulle bli för dyrt att ha fler asylsökande boendes i Migrationsverkets anläggningar än inneboendes hos släktingar och vänner.

Med all sannolikhet är det också så många nyanländas bostadssituation kommer att lösas i praktiken. Med köpta adresser och lånade soffor växer segregationen och trångboddheten.

Flyktingmottagandet är av allt att döma på väg mot en tyst kollaps.

 

Läs också:

Bokrisen för flyktingar kräver snabbt svar

Modulhusen löser inte flyktingmottagandet

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag