Fjäska hellre för Storbritannien och David Cameron än för Fiji. Foto: Olivier Hoslet / Epa / TT
Fjäska hellre för Storbritannien och David Cameron än för Fiji. Foto: Olivier Hoslet / Epa / TT
Margot Wallström. Foto: Sven Lindwall
Margot Wallström. Foto: Sven Lindwall
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) och resten av regeringen bör ändra kurs och flyga till viktigare platser. Foto: Axel Öberg
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) och resten av regeringen bör ändra kurs och flyga till viktigare platser. Foto: Axel Öberg

Fjäska hellre för britterna än för Fiji

Publicerad

Sverige har akuta kriser att hantera i sitt närområde. Det är inte rätt tidpunkt att åka på nostalgiska världsturnéer för att fiska röster till en plats i FN:s säkerhetsråd.

Fundera ett slag över omvärldsläget och vad som verkligen spelar roll för svensk del framöver. Då slås man genast av situationens allvar. Om ett år kan det mesta som vi tar för givet vara kullkastat.

Storbritannien kan ha lämnat EU. Tysklands förbundskansler Angela Merkel kan ha tvingats bort från sin post och ersatts av någon som inte orkar ta hennes globala ansvar och fullfölja hennes fasta sanktionslinje mot Ryssland. Och Frankrike kan vara på god väg att välja Marine Le Pen som ny president.

Finns den fria rörligheten inom EU kvar? Eller har flyktingkrisen utlöst konvulsioner som har skadskjutit unionen för gott?

 

I USA kan Donald Trump just ha installerats som ny president och i Ryssland kan vi ha ett folkligt uppror eller en Putin som öppnar ännu en front för att kväsa missnöjet med den ekonomiska krisen.

Sällan har så mycket stått på spel i Sveriges närområde som nu. Regeringen borde därför ha fullt fokus på de omedelbara utmaningar som vi står inför: Hur bidrar Sverige bäst till att britterna väljer att stanna kvar i EU, exempelvis genom att aktivt stötta Cameron i Bryssel och överge de rödgröna drömmarna om ett socialt protokoll?

Hur kan vi medverka till att EU når en realistisk lösning på flyktingkrisen i stället för att Löfven står och tjurar i ett hörn? Och hur kan vi tillsammans med våra grannländer och Nato fylla det säkerhetsvakuum som finns kring Östersjön?

Men vid denna kritiska tidpunkt har svensk utrikespolitik ett helt annat fokus. Målet framför allt är att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-18. Statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström flyger och far för att lobba för den svenska kandidaturen, gärna till internationella möten såsom Afrikanska Unionens sammankomster i Etiopien.

 

Vår biståndsminister Isabella Lövin befinner sig just nu på en rundresa i Stillahavsregionen. Som av en händelse är det just små ö-nationer som Fiji, Kiribati, Maldiverna, Marshallöarna, Salomonöarna och Vanatu som återfinns på UD:s hemliga lista över de 28 länder som ska prioriteras under vårens FN-kampanj. En rad FN-ambassadörer från ö-nationerna inom SIDS bjöds dessutom på en resa till Sverige förra året.

Enligt utrikessajten Blank Spot Project är även andra regeringsföreträdare inbokade på en rad kampanjresor under våren, däribland barn- och äldreminister Åsa Regnér.

Sveriges kandidatur ska säljas in med Palme-nostalgi, neutralitetsvurm och bilden av Sverige som ett alliansfritt land med en "oberoende röst". EU finns inte ens med längre bland regeringens utrikespolitiska prioriteringar, som sammanfattas med fyra F: freden, FN, feministisk utrikespolitik och folklig förankring.

Låt oss sammanfatta kritiken mot denna inriktning i F-form: FN-hybris och Fiji är fel fokus i en farlig tid.

 

Läs också

Hur smutsig är den svenska FN-kampanjen

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida